- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
543

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hopsmält ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



-smält, p. a. fondu; fig. äv. réduit [à moins
que rien], -smälta, se smälta ihop. -smältning,
fusion*; ibl. réduction* [en, à], -sno, O väv.
retordre, -snoning, O väv. retordement. -snöra,
t. serrer; ss se s. -spara, t. économiser;
mettre de côté (amasser); ~de pengar
économies*. -summera, t. additionner; sommer;
faire l’addition*, le total de. -summering,
addition*; ᚼ sommation*, -svetsa, t. " ⚙
souder. -svetsning, ⚙ soudure*, -sy, t. coudre
[ensemble, bout à bout], -sätta, se sätta ihop.
-sättning, montage; assemblage: lagning
raccommodage; författande composition*;
rédaction* [d’une lettre], -sättningsspel, jeu de
patience*, -söka, -taga, se söka, taga ihop.
-tals, adv. en [grande] foule*; par bandes*;
par troupes*, etc. se hop; en grand nombre,
-tovad, p. a. [em]mêlé, -trassla,
embrouiller; entortiller; enchevêtrer, -trassling,
embrouillement; entortillement;
enchevêtrement. -trycka, -tråckla, -tränga, -tussa, -tvinna,
-veckla, se trycka, tråckla ihop osv.

hopvik||a, t. plier, -bar, a. pliable; ibl.
démontable. -en, a. plié, -ning, pliage,

hopllvis, adv. se -tals. -vuxen, -växt, p. a. se
sammanvuxen.,-växt.
hor (-ef), adultère; boieri fornication*;
paillardise*; göra ~ commettre a.; ᚼ forniquer;
ᚼ paillarder. -a, I. (-an, -or), i5gt ord putain*.

II. i. se prostituer; forniquer, -aktig, a. [d’un
caractère] adultère (débauché; dissolu),

horatiansk, a. d’Horace; ~ ed serment des
Horaces.
Horatierna, [les trois] Horaces.

Horatius, npr. Horace.

hord (-en, -er), chorde* [de barbares, de sauvages].

horlldom (-en), -eri (-et, -er), prostitution*,

horerna, pl. tidgudinnoma les Heures*,

hor||hus, î&gt ord boxon. -isk, a. bibl. adultère,

horisont (-en, -er), horizon [borné, artificiel,
rationnel, visible, à huile* (olje-), à glace*
(spegel)]; vid ~en à l’horizon; över hs ~
’hors de sa sphère ; det går över min ~ cela
me dépasse; c’est au-dessus de ~a portée;
FP cela n’entre pas dans ~a caboche,

horisontai, I. a. horizontal. II. (-en, -er),
[ligne*] horizontale; [1. d’]horizon. ① Ex.
Parallaxe horizontale. Plan horizontal. ②
-spegel, ⚔ sextant petit miroir, -tryck, ⚙ effort,
horisont|ell, a. se -al.

horiljägare, coureur de filles* [publiques], -karl,

lågt ord putassier el. maquereau; ᚼ ribaud.

horn (-et, -), 1. på djur o. ss. ämne COrne* äv. lig.
[de bœuf]; med grenar bois [de cerf, de renne];
ramure*; månens ~ F les cornes* de la lune
el. du croissant; ymnighets~ corne*
d’abondance*; fatta tjuren vid ~en saisir le
taureau par les cornes* äv. fig. ; hava ett ~ i
si-dan till ngn F avoir une dent contre qn ;
F prendre qn en grippe* (en vouloir à qn);

ibl. la garder [bonne] à qn; det osar bränt ~
fig. il y a anguille* sous roche*; stånga sen
av sig F jeter sa gourme. 2. mus. cornet [en
ut, etc.]; [jakt]s cor de chasse*; ⚔ [signaï]s
clairon; ventils c. à piston; stöt i set coup
de langue*; blåsa på ~ sonner du clairon.

3. bergspets pic; dent*; aiguille*. 4. dis
biberon. 5. skos corne*; chausse-pied, -aktig,
a. corné; corneux. -arbetare, ouvrier en
corne*; ibl. cornetier. -arbete, ouvrage en
corne*, -artad, a. se -aktig, göra ~ racornir;
bli ~ se r. -artikel, article en corne*, -avfall,
râpure* de corne*, -band,bokb. reliure* en
parchemin lavé, -blåsare, ⚔ clairon; jakt.
sonneur de cor; mus. äv. cornet; ibl. F
cor-neur. -blände, min. hornblende*; amphibole m.;
(I) el. amphibolique. Ex. Gneiss, granit,
schiste amphibolique. -boskap, bêtes* pl.,
bétail el. bestiaux pl. à cornes*, -dosa, boîte*,
för snus tabatière* en (de) corne*, -fisk,
ask-arten Orphie* Belone vulgaris FLRM. ; petit
COr-nute Ostracion cornutus. -formig, a. en forme* de
corne*; cornu; vetensk. corniforme; cératoïde.
-gumse, bélier à cornes*, -gädda, se -fsk.
-handtag, poignée* en corne*, -hinna, anat.
cornée*. Ex. Inflammation* de la cornée,
-ig, a. cornu; à cornes*, -ist (-en, -er), se
-blå-sare; ~ clairon, -jakt, chasse* à cor. -järn,
⚙ cornière*, -kam, peigne en corne*,
-kap-sel, veter. boîte* [engainante] du sabot,
-katarr, veter. catarrhe des cornes*, -klaff, mus.
clef* de cor. -klyft, veter. seime*; crapaudine*.
-klyftig, a. veter. qui a le sabot fendu, -knapp,
bouton de corne*, -krampa, pållare fileux.
-kvartett, quatuor d’instruments de cuivre,
-lim, colle forte, -lykta, ford. lanterne* de (en)
corne*, -låt, son[s] (appel) du (de) cor. -lös,
a. sans (qui n’a pas de) cornes*; ⓞ. -massa,
masse cornée; ibl. ongulé*, -musik, a)
musique* pour cor de chasse*; b) fanfare*,
-pelare, veter. j avart encorné, -ränna, " ⚙
cornière*. -signal, 1. ⚔ sonnerie* [de clairon].

2. jakt. signal de cor[s]; tör hundarna ton.
-sil-ver, min. argent corné el. muriaté; förr lune
cornée; nu deutochloride d’argent, -simpa,
fiskart cotte quadricome Cottus quadricomis L.
-skall, son el. bruit (sons) du cor. -skata, zool.
calao Buceros. -sked, cuiller* de corne*, -slut,
fiios. argument cornu, -spalt, å hästhov seime*.
-spets, pointe*, bout de corne*, -stagg, se
småspigg. -sten, pierre cornée; silex corné,
-stöt, coup de langue* (clairon), -substans,
matière cornée : anat. tissu corné, -sula, corne*,
-svarvare, tourneur en corne*, -uggla, zool.
chat-chuant; ibl. ’hibou cornu; cornerotte*;
moyen duc strix bubo. -verk, ⚔ fortif, ouvrage
à corne[s]*, -vårta, hastens ~ châtaigne*;
kot-ledens ~ ergot, -vägg, i hästhov muraille*; paroi*.
Horn, Kap ~ le Cap Horn (o utt. à).

horoskop (-et, -), ställa ngns ~ faire, dresser,
tirer l’horoscope de qn.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free