Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - håla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perforer; hugga ~ i ett fartyg ⚓ saborder;
göra ~ i, hugga, slå, sticka ~ på (igenom)
faire un trou; trouer; percer [un abcès];
ouvrir; entamer, etc.; det har gjort ett ~ i
hans kassa F cela a fait un trou dans sa
caisse; slita ~ på sina kläder faire des trous
à ses habits; ha ett ~ att krypa in i fig. avoir
une échappatoire (porte* de derrière) el. un
faux-fuyant; sticka ~ i öronen på en flicka
percer les oreilles* d’une jeune fille; täppa
till ett ~ boucher un trou äv. fig. ; med ett ~
på armbågen le coude percé; avec un trou
au coude. 2. föraktligt, se håla.
iiål||a (-an, -or), 1. trou, se -ighet, arms
gousset. 2. rövare-repaire [de brigands, d’un lion];
hemsk antre m. ; för djur tanière*: jords
caverne*; grotte*; se kula; spela i ~ jouer à la
fossette. 2. F trou; bicoque*; ibl. F bouge;
taudis: värdshus F bouchon; FP caboulot.
-borrmaskin, ⚙ perforatrice*, -dorn, ⚙ smid.
mandrin; étampe*. -celt, fornk.celte à douille*
el. à [trou d’]emmanchure*, -e, se hin. -hand,
creux el. paume de la main. -hyvel, ⚙ gorget;
doucine*. -ig, a. 1. troué; plein de trous &c
se -; percé; criblé de trous. 2. creux; [con-]
cave. 3. caverneux; poreux, -ighet, 1.
ihålighet creux; cavité*; anfractuosité*; trous pl.;
fosse*, etc. 2. egenskap att ha bål ⓞ ibl. [espace]
vide, -järn, ⚙ gouge*.
hålk, -a, se holk, -a.
hållikaka, couronne* (pain percé), -kula, ⚓
boulet creux: ibl. obus, -käl, 1. ⚙ arkit. gorge*;
cimaise*; moulure creuse; ngn gg nacelle*.
2. ⚔ gorge*; fossé.
håll (-et, -), 1. tag, styr: det är icke ~ på hm il
n’y a pas moyen de l’arrêter el. le retenir;
få ~ på ngn a) få bukt venir à bout de qn ;
b) lägga an på viser; tirer sur; prendre sa
visée; coucher en joue*; c) vara till hands être à
portée* de; hava ~ på ngn avoir qn en son
pouvoir; taga i ~ med ngn faire subir un
interrogatoire sévère à qn. 2. plats där man
stannar a) rastställe [lieu de] relais; station* [de
poste*]; ligga på set attendre [avec ses chevaux] au [lieu de] relais assigné; b) ställe där
jägaren inväntar villebrådet affût; resuite*; Stå i ~
för haren attendre un lièvre à l’affût, à la
resuite; ställa sig i ~ [aller] se poster à
l’affût [sur le passage du lièvre, etc.]. 3.
avstånd a) i allm. i följ. uttr. på långt ~ de loin ; ■
à distance*; i framtiden en perspective*; på så
långt ~ d’aussi loin; de si loin; släkting på
långt ~ parent de loin; p. éloigné; st. på
nära ~ proche p. ; på längre ~ de plus loin ;
se dåligt på långt ~ ne pas bien voir à
grande distance (de loin); han kan icke
längre se på så långt ~ som förr sa vue ne
porte plus aussi loin qu’autrefois ; på långt
~ se bergen inte så höga ut de (au) loin; à
distance*; dans l’éloignement el. le lointain;
se föremålen tydligt på längre ~ bien dis- |
tinguer les objets à d. ; på lämpligt ~ à une
d. convenable; på nära ~ de près; à peu de
distance*; à quelques (F deux) pas; à une
petite d. (portée): strid på nära ~ ⚔ av.
combat dans le voisinage : på mycket nära ~
ser man det de très près cela se voit ; på
närmare ~ de plus près; b) väglängd mellan
skjutsstationer distance* [entre les relais]; ibl.
relais; parcours; trajet; traite*; resa långt
~ faire de longues traites; hava kommit ett
~ förbi N. avoir fait un relais passé N. ;
c) skotthåll portée*; komma, vara inom ~
venir, être à portée* [de qn]; utom [skott]s
chors de portée*. 4. nktniug, sida sens; côté;
part*; från alla ~ de tous [les] côtés; de
toutes parts: ibl. dans tous les sens; d’un
côté et de l’autre; folk från alla ~ och
kanter des gens venus de partout (de tous
les coins du monde); fylla sitt behov från
annat ~ se pourvoir ailleurs el. autre part*;
de upplysningar han fått från annat ~ äv. d’une
autre source; han har hört från annat ~
d’autres personnes* lui ont dit; från flera ~
de plusieurs (différents, divers) côtés ) från
motsatt ~ du côté opposé; underrätteisen
kommer från svenskt ~ est de source suédoise
(authentique, sûre, officielle, etc.); blåser
vinden från det set est-ce que le vent souffle
de ce côté-là? från många ~ ingå klagomål
des plaintes sont déposées (arrivent) de
toutes parts el. de tous côtés; höra från
säkert ~ apprendre, tenir de bonne source,
de s. sûre el. certaine; från vilket ~ kommer
ljudet, vinden de quel côté vient le son, le
vent? på alla ~ och kanter de tous les
côtés ; höra sig om, sälja varorna, sända varan på annat
~ ailleurs; autre part*; d’un autre côté;
på flera ~ de différents côtés ; ai. en divers
endroits; åt alla ~ de tous côtés; dans
toutes les directions; dans tous les sens; åt
det set de ce côté[-là]; dans ce sens el. cette
direction; åt ett ~ d’un côté; dans un sens;
S. ligger åt det ~ du kom ifrån S. se trouve
du côté d’où tu ~s venu; åt intet ~ åt
intetdera set a) ingenstans nulle part; b) dans
aucun sens; åt motsatt ~ dans le sens
contraire ; gå vidare åt samma ~ continuer dans
le même sens, la même direction ; var och
en gick åt sitt ~ chacun alla de son côté;
gå åt var sitt ~ aller chacun de son (leur)
côté; åt vilket ~ de quel côté? 5. i&k. hava
~ i sidan avoir un point de côté.
hålllla4 (höll, -it, -en), A. I. t. 1. i alin». à) med
objekt: tenir [un papier à la main, un livre
sur ses genoux, une plume à l’oreille*, qc secret]; ibl. avoir [un précepteur pour son fils];
tîiibaka~ retenir [son haleine*, son souffle];
innev» contenir [du sel, du fer]; ibl. garder [son
souffle, la respiration]; unders entretenir;
ibl. soutenir; söka ~ balans äv. chercher son
équilibre ; ~ basen mus. faire la basse ; «n, bön
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
