- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
673

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - klädesvalkare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



kare, foulon; foulonnier. -valkning,
foulon-nage. -varor, draps pl. ; draperie*, -viska,
ver-gettes* pl. ; martinet, -vävare, tisserand en
drap. -väveri, manufacture* de drap;
draperie*. -vävnad, a) [étoffe* de] drap; b)
tissage de drap. -vävstol, ⚙ métier de drapier,
klädllfåll, frange* [d’un vêtement], -förråd,
garde-robe*; eg. provision* d’habits, -galge,
porte-manteau, -göling, cartahu de linge,
-hängare, patère*: se -galge. -kammare,
vestiaire; garde-robe*, -kila, ⚓ maillet à
fourrer; mailloche*, -knyte, paquet d’habits; F
baluchon. -kontor, garde-robe*, -korg, manne*
(panier) au linge, -loge, på teatern loge* [des
artistes], -lus, pou [de corps], -mal, zool.
teigne* des draps Tinea sarcitella; ofta gerce*,
-mäklarbod, boutique* (échoppe*) de fripier;
friperie*, -mäklare, [marchand] F fripier
(brocanteur), -mäkleri, friperie*;
brocan-tage. -mönstring,ombord inspection* des
sacs, -nad (-en, -er), habillement;
vêtement; habit, se kläder ; fig.ibl. enveloppe*;
ingen sätter en lapp av en ny ~ på en
gammal ~ personne ne déchire un v. (h.) neuf
pour en mettre un morceau à un vieil habit,
-ning, 1. habit; habillement: ⚓ ~ med
flaggor på paraddag pavois ; jfr kläda. 2. klänning
robe*; toilette* [de bal, de soirée*]. 3. handi.
tenture*; garnissage, -ningsfåll, bord (bout)
de la robe, -ningsliv, corsage; taille*, -sam,
a. qui habille bien, sied bien, va bien à;
ngn gg meublant, -samhet,se föreg,
klädsel (-n), 1. pftklädning vêture* (Temps 16. 11. 04);
med kabelgain fourrure*; ⚙ tunn ~ med bräder
på cylindrar, ångpannor soufflage; hjälpa ngn med
sn aider qn à sa toilette* el. à s’habiller;
hålla just på med sin ~ être à (en train de
faire) sa t. 2. sättet att kläda sig, resultat därav
mise*; toilette*; tenue*; ᚼ ajustement;
besynnerlig, löjlig accoutrement; hry sig inte om sin
~ ne pas se soucier de sa t. ; hon är
anspråkslös i sin ~ sa t. est modeste; elle
s’habille simplement: tänka bara på sin ~ ne
penser qu’à sa t. (à des chiffons). 3. hattar,
möbler o. d. garniture*; ⚙ på icduingskabel
armature*. -planka, ⚓ mot skamfilning semelle*,
kläd||skåp, armoire* [de chêne, antique] [à habits]. -streck, corde* à étendre le (du) linge,
-stand, échoppe* [de fripier]; friperie*; köpa
i ett ~ acheter chez un marchand d’habits
el. de vieux habits; ofta a. d’occasion*, -söm,
confection* de robes*, etc. -sömmerska,
couturière* [de vêtements d’hommes], -tvätt,
lessive*, -vävare, se -esvävare.
kläm (-men, -mar). 1. serre*; få sitt finger i ~
-e 1. -ma. 2. eftertryck feu ; vigueur*; force*; ibl.
emphase*; det var ~ i hans tal son discours
était empoignant, plein de feu, etc.; det var
ingen ~ i talet son d. était mou, sans force*,
etc. 3.. huvudsakeu point essentiel; «clou*;
smen i en anekdot äv. le bon de l’histoire*;
slutsmen i hans tal, predikan var ... il
conclut en disant que ...

1. klämma1, I. (-de, -t), t. serrer; pincer; hårt
ᚼ F harper; [in]sd serré; ha skor som ~
être serré dans ses souliers; ~ sitt finger
(sin hand) i dörren prendre son doigt (sa
main) dans une porte; h. har -t sig
(fingret) i dörren il s’est pris (pincé) le doigt
dans la porte; han vet, var skon smer il
salt où le bât le blesse (son point faible).
Med beton. adv. ~ av casser; couper;
trancher; étrangler; ~ efter ngn serrer qn de
près; mettre l’épée* dans les reins à qn,
se ansätta î; ~ fram ngt arracher qc (un
aveu, etc. à qn); ~ fram en bekännelse ur
ngn äv. F tirer les vers du nez à qn; ~ ihjäl
[serrer jusqu’à] étouffer; écraser; faire
mourir [à force* de serrer, en serrant]; ~ ihop
[res]serrer; comprimer; hade han bara -t
ihop fingrarna skulle du varit död s’il eût
(avait) serré les doigts, tu étais mort; ~ ned
enfoncer [un bouchon dans un flacon] ; ~
om ngn serrer qn dans ses bras ; ~ sonder
écraser; froisser; ~ till serrer étroitement;
[res]serrer; ~ till ngn a) presser qn [de dire,
de faire qc]; b) giva en örm donner une gifle à
qn ; ~ ur sig [finir par] avouer [à
contre-cœur, malgré soi, à regret, en balbutiant];
~ ut aplatir; ~ ut ett svar av ngn arracher
une réponse à qn; ~ åt med klämskruven serrer;
~ åt ngn fig. serrer les pouces à qn; rogner
les ailes* à qn.

2. klämm||a (-an, -or), 1. ⚙ pince*; griffe*;
pressé*; [ôroms]~ serre-frein; för papper
serre-papier; noss morailles* pl.;
torche-nez ; ~ tör tyg pince* [étoffe*] ; [ader]s
tourniquet. 2. fig. embarras ; draga ngn ur sn
tirer qn d’embarras, d’affaire*, F du pétrin;
komma, råka i ~n tomber dans l’embarras,
F le pétrin ; vara, sitta i ~n être dans
l’embarras, F le pétrin; F être entre l’enclume*
et le marteau; nu är du just i en vacker ~
te voilà dans un bel embarras el. de beaux
draps; F te voilà bien planté; hjälpa ngn ur
sn aider qn à sortir d’emb., d’affaire*, etc. ;
sätta ngn i en obehaglig ~ äv. F faire suer
sang et eau* à qn. -are, griffe*, se -a, elektr.
serre-fils; ibl. fichoir; ngn gg cabestan, -ig,
vigoureux, se med kläm; det är bra sagt,
riktigt ~t c’est bien dit et vigoureusement.

klämning, [res]serrement; ibl. [op]pression*;
⚙ serrage &c se klämma II.

kläm||patron, ⚙ svarv, mandrin brisé el. à
l’anneau. -skruv, ⚙ vis* de pression* (serrage);
serre-frein; ⚔ ⚓ frein [à mâchoires*]; sätta
an ~en serrer le frein; enrayer, -skruvare,
vid kanon serre-frein.

klämtlla1, i. eg. tinter; ~ copter [la cloche]; vid
begravniug SOnner le glas funèbre; vid fara, eld
sonner le tocsin (l’alarme*); det ~r förr vid
eldsvådor on sonne le t. &c. -ning, tintement;

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. xx Militärisk term. Sjöterm. O T ᚼ knisk term. fll aspirerat il.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free