Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - maräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maräng (-et, -er), meringue* [perlée, etc.]; fjiid
med vispad grädde meringue* à la crème,
-bakelse, meringue*, -bröd, croquignole*
pom-padour. -erad, meringué, -glass, glace* à
meringues*, -massa, kök. meringue*, -tårta,
kök. spansk se tourte espagnole,
mas (-en, -ar), 1. långsam människa F traînard;
F lambin. 2. dalmas Dalécarlien. 3. förr biljard
tac[c]que*; masse*, -a1, I. i. flâner; se
balader; aller son petit pas, marcher tout
doucement; komma mnde arriver en se baladant,
F comme dans un fauteuil. II. t. se badda.
-a sig, reß., se gassa sig; F se goberger;
[ligga och] sig i sängen ibl. faire la grasse
matinée.
1. mask (-en, -ar), zool. Uv. vulg.) ver; liten ~
vermisseau ; insektlarv chenille*; plocka bort
marna från träd écheniller; metm achée*;
aiche*; asticot; i kött o. ost ver; mite*; regnm
asticot; intestinalmar vers intestinaux;
helminthes*; spolm ascaride; stor lombric; träm
pou de bois; vrillette*; térédine*;
ceram-byce; capricorne m.; marnas föda fig. pâture*
des vers; en gnagande se fig. ver rongeur;
krypa som en se ramper comme un ver de
terre’: vrida sig som en se se tordre, se
re-coquiller comme un ver ; jag kan krossa dig
som en se je t’écraserais comme un ver; har
jag inga fiskar, så har jag mina mar si je
n’y ai rien gagné, je n’y ai rien perdu; han
gör inte en se för när il ne fait de mal à
personne; c’est la meilleure pâte du monde;
leta se om fåglar, äv. till ßske véroter; sjukdom
av se maladie vermineuse; helminthiase*;
som lever av se vermivore.
2. mask (-en, -er), för ansiktet masque, äv. ma
8kerad person; ibl. (mjuk halvm) loup ; fäktm
masque d’escrime*; karaktärsm masque de
caractère; komisk, tragisk se masque
comique, tragique; avkasta men fig. jeter [bas]
le masque; rycka men av ngn fig. démasquer
qn; ligga i se krocket être masqué: under
vänskapens se sous le masque (couvert) de
l’amitié*. 2. ⚔ rideau [de terrain].
3. mask (-en, -ar), kort. impasse*.
1. mask|a (-an, -or), maille*; fin se maille
serrée; grov se large maille*; liten se maillon:
felande se manque; på en strumpa bride*; knyta
-or ⚙ mailler; vanl. faire des mailles*; taga,
lägga upp -or relever des mailles*; sticka av
-or défaire des mailles*; tappa en se laisser
échapper une m.; med dubbla -or fiskeri
contre-maillé.
2. maska1, t. ⚙ mailler. — Med beton. adv.
~ av, upp défaire; ~ ihop enlacer par
mailles*; joindre maille* à maille*; ~ ihop
en strumpa etc. reprendre [les mailles* d’un
bas].
3. maska1, t. se på (sätta mask på) en krok
amorcer un hameçon.
4. maska1, i. kort faire une (l’)impasse*.
maskaron (-en, -er), konst, visage, figure*
grotesque.
mask||batrakier, [ordre des] Gymnophides. -bo,
nid de vers; i träd nid, paquet el. ᚼ trochet
de chenilles*; chenillère*: ruche*; bouchon,
-drivande, p. a. läk. ~a medel anthelminthique;
helminthagogue ; vulg. vermifuge, -dödande,
anthelminthique; helminthagogue.
masker||a , t. masquer äv. ⚔ o. fig. se dölja; gå,
vara md aller en masque; être masqué [en
turc]; ê. en masque (en domino, etc.); vara
väl md ofta avoir un bon masque; ibl. être
bien grimé: F s’être fait une belle (bonne)
tête*; ~t batteri batterie masquée. ~ sig,
refi. se masquer; ofta se grimer; F se faire
une tête; ~ om sig changer de masque,
maskerad (-en, -er), a) mascarade*; b) se -bal;
gå på se aller au bal masqué, -bal, bal
masqué, ibl. costumé el. travesti, -dräkt,
costume [de bal masqué]; ibl. déguisement; ᚼ
habit de masque, -följe, mascarade*, -kostym,
se -dräkt.
maskering, ⓞ; déguisement.
mask||feber, läk. fièvre vermineuse. -formig, a.
vermiculaire ; vermiforme; anat. lombrical;
blindtarmens ~a bihang anat. le
prolongement vermiforme du cæcum; l’appendice
cæcal. -frat, mangeure* (geu utt. ju) el. vanl.
piqûre* de vers; ibl. vermoulure*, -frätt,p. a.
rongé de vers; mangé par les vers;
vermoulu. -frö, farm. i allm. Vermifuge; vanl.
se-men-contra; ngn gg graine* de barbotine*;
absinthe* de Judée*; sémencine*. -gång, -hål,
trou fait par les vers; piqûre* de vers, se
-frat; ⚙ gale*,
maskin (-en, -er), 1. ⚙ machine* äv. fig. ; ibl. av.
engin; väv. métier; ngn gg mécanique*;
lokomotiv machine*; ibl. appareil; krigsm engin
de guerre*; lantbruksm machine* agricole;
såningsm m. à semer; 6 hästkrafters ångm
m. à vapeur* de 6 chevaux; sym m. à
coudre; helvetesm machine infernale;
borr-~ perforateur; enkla mer mek. machines*
simples; puissances* mécaniques; utnött,
oduglig se F patraque*; full se [à] toute
vapeur; kommando full se back en arrière, à
toute v. ! full se framåt en avant, à toute
v. ! använda såsom se äv. mécaniser [les enfants]; sätta men i gång mettre la machine
en mouvement el. en marche*; faire aller la
m.; biidi. donner cours (le branle) à; mettre
en train; lancer, se gång; sätt men i gång,
herr kapten/ vanl. en route*, capitaine;
gjord för se fait à la mécanique (machine) ;
ibl. imité (imitation*); sydd på se cousu à la
machine; göra till se machiniser; rendre
mécanique; han är just en se c’est une
machine el. un véritable automate. 2. tingest F
machin[e*]. 3. person F machin, -anordning,
dispositif, -arbetare, [ouvrier] mécanicien
(ajusteur, etc.). -arbete, ouvrage [fait à la
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
