- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
945

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mosel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Mosel, npr. flod la Moselle,

mosel (-n), -vin, vin de la Moselie.

mosig, a. 1. mitonné; épais[si]; en (et. comme
de la) bouillie*, jfr mosa sig. 2. smått berusad
qui a [légèrement] bu; F gris; F pompette;
entre deux vins, etc. se -het, 1. épaisseur*;
consistance*; jfr mos. 2. ivresse*,
mosippa, bot. Pulsatilla vernalis pulsatille*.

moské (-[e]n, -er), mosquée*,

moskit (-en, -er), zool. Cuiex pîpiens moustique.
-nät, moustiquaire*; ᚼ moustillier. -o, se -.
moskovad, se maskovad.

moskovit (-en, -er), Moscovite, -isk, a.
moscovite; de Moscou.

Moskva, npr. 1. stad Moscou. 2. tiod la Moscova,
mosnäppa, zool. Tringa Temmincki LEIBL, bécasseau
Temminck.

moss||a (-an, -or), Musens L. mousse*; ngn gg
lichen (ch ntt, k, en = ånn) [d’Islande*]; vit~
Sphagnum sphaigne; en rullande sten växer
ingen ~ pierre* qui roule n’amasse pas de m.
-art, [espèce* de] mousse*, -artad, mousseux;
bot. äv. muscoïde. -[be]lupen, -betäckt, -beväxt,
p. a. couvert de mousse*; moussu, -bildning,
formation* de mousse*, -bräkenväxter, pl. bot.
Hymenophyiiaceae byménophyllées*. -bänk, bane
de mousse*, -djur, zool. Bryozoa bryozoaire.
-|e (-en, -ar), marais [tremblant]; i iriand etc.
bog; ibl. terre croulière; noue*, -flora, flore*
bryologique, se -samling. -fält, champ de
mousse*, -grön, a. vert de mousse*, -hacka,
émoussoir. -harv, O Tierse* pour la mousse,
-humla, abeille* fauve el. des mousses*, -ig,
a. se -belupen. -jord, soi marécageux; terrain
paludéen; [F terre*] croulière*. -kultur,
culture* d’un terrain marécageux.-kulturförening,
association* pour [favoriser] la culture des
marécages, -kännare, bryologiste. -kännedom,
bryologie*, -lager, couche* de mousse*,
-lum-merväxter, pl. bot. s«iagineiiaceae sélaginelles*.
-lära, se -kännedom, -mark, 1. jordmån [terre*]
croulière*. 2. område pays de marécages;
terrain (pays) marécageux, -odling, se -kultur.
-planta, bot. plante moussue, ofta men oratt
mousseuse. -ros, bot. 1. Rosa muscosa rose moussue,
-fta men orätt mousseuse; busken rosier moussu,
ofta men oratt mousseux. 2. Campanula glomorata L.
campanule agglomérée, -rot, bot. Peucedanum
palustre L. peucédan. -samling, vanl. collection*
de mousses*; moussier; flore* bryologique.
-stjälk, surcule m. -svamp, mousseron, -torv,
geol. tourbe* mousse* el. non décomposée,
-täcke, tapis de mousse*, -växt, se -planta.

most|er (-ern, -rar), tante* [maternelle]; sœur*
de [ma, etc.] mère*; jfr farbror ; fars el. mors
~ grand’tante*; han har förlorat sin ~ av.
il a perdu sa tante [du côté de sa mère].

1. mot, prep. vers; envers; contre, etc. se emot;
ett medel ~ un remède contre (ibl. pour); ~
min förväntan contre mon attente*; luta sig
~ väggen s’appuyer contre, se pencher sur

(à); luta sitt huvud ~ ngns axel appuyer sa
tête sur l’épaule* de qn ; ⚔ vila geväret ~
axeln appuyer l’arme* à l’é. ; försynda sig
ngn se rendre coupable envers qn; offenser
qn; ~ den blåa himmelen ibl. sur le ciel bleu;
ingen misstanke ~ honom aucun soupçon sur
lui; böja ett knä ~ jorden mettre un genou
en el. à terre*; ~ kl. 6 vers les 6 heures*;
hålla ngt ~ ljuset tenir qc contre (à, dans)
la lumière; vara på vakt mot ngn, ngt être
en garde* contre qn, qc; det nalkas ~ slutet
la fin approche; avteckna sig ~ tapeten se
dessiner sur la tenture; skynda ~ mördarna
av. courir sur (aux) assassins; anmärkning ~
ngns uppförande remarque* sur la conduite
de qn ; skydda sig ~ se protéger contre ; vad
är pengar ~ hälsan qu’est-ce que l’argent
à côté (en comparaison*) de la santé? styra
~ öster faire route* vers l’est; vara god ~
ngn être bon pour qn ; väcka process ~ ngn
faire un procès à qn; sätta revolvern ~
tinningen appliquer le revolver à la tempe;
plikter ~ föräldrarna devoirs envers les
parents; trycka händerna ~ ansiktet presser
les mains* contre le visage; trycka (pressa)
ansiktet ~ rutan coller la figure contre la
vitre; skynda ~ ngn accourir à (du côté de)
qn, etc.; visa stor vänlighet mot ~ témoigner
beaucoup de bienveillance* à qn; han
uppträdde energiskt ~ sin förman il se montra
très énergique avec (en face* el. à l’égard
de) son chef; ~ min vilja malgré moi; contre
~a volonté; hålla stånd ~ fienden tenir tête*
à l’ennemi; vända sig ~ ngn, ngt se tourner
vers qn, qc; s’adresser à qn; v. sig ~ sitt
kompani se tourner face* à leur compagnie;
hans misstankar vånda sig ~ dig äv. ses
soupçons se portent sur toi; stöta ~
motståndarens bröst pointer à ‘hautenr* de la
poitrine; ~ hasten» huvud à ‘h. de la tête;
öva nåd ~ ngn faire grâce* à qn; user de
clémence* envers (avec) qn; i en ~ ledet
vinkelråt riktning dans une direction*
perpendiculaire au rang.

2. mot, O i sand fossé, se form.

mota1, t. 1. spärra vägen för arrêter; aller au
devant de; faire face* à; résister à; empêcher;
contrecarrer; couper [le chemin à], etc.;
ngns planer contrecarrer, croiser el.
traverser les desseins de qn; ~ Olle i grind ordst.
F mettre à qn des bâtons dans les roues*;

det onda, olyckan arrêter le [cours du]
mal; obvier au malheur. 2. driva: ~ oxar
conduire. 3. Med beton. adv. ~ av, bort écarter;
~ fram faire avancer; ~ in faire [r]entrer;
~ pousser; aiguillonner; ~ undan, se ~
av; ~ ut faire sortir; pousser dehors,
motlianfall, contre-attaque*; ibl. représailles*
pl. ; göra ~ mot fiendens ecbeionner
contre-atta-qner. -anklagelse, contre-accusation*;
récrimination*; ngn gg plainte* récriminatoire el.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl.Militärisk term. Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/0949.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free