Svensk-fransk ordbok / 951 (1922) Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - muddhål ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

muddhål, ⚙ i ångmask. trou de sel; (D Ex.
Porte* (lucka) de trou de sel.

muddr||a, I. t. e, ~ upp O creuser ; syn. ibl. ~
en damm débourber; ett dike, en hamn Curer; en
kanal dégorger; i aiimh. äv. draguer [un port].

II. i. ⚓ ~ med kölen under segling labourer; om
vattnet se troubler, -ig, a. vaseux; bourbeux;
limoneux; fangeux; vasard. -ing, dragage;
. curage; débourbement; débourbage;
dégorgement; enlèvement de la väse.

muff (-en, -ar), manchon äv. O. -bal, bal de
guinguette*; F bastringue*; FP chahut, -band,
porte-manchon,

muff|el (-eln, -lar), ⚙ kem. moufle; metall.
retorte* [à zinc]; myntv. chape*; porslinabr.
gazette*. -färger, pl. couleurs* pl. de moufle
[pour porcelaine*], -ugn, fourneau à coupelle*;
moufle,

muffring, ⚙ porte-manchon,

muflon (-en, -er), zool. ovis musimon SCHRKB.
mouflon.


mugg, 1. (-en, -ar), ⓝ pot à anse*; broc;
chope*; pichet; grès; av glas äv. ibl.
vidre-come, etc. 2. (-en), veter. peigne[s]; grappe*;
eaux* pl. aux jambes*; P macule*,

muhammedan m. a., se mohammedan m. a.

mul|a (-an, -or), zool., bastard av åsnehingst och sto
mulet; mule*,

mulatt (-en, -er), mulâtre, -sk|a (-an, -or),
mulâtresse*.


mul||bete, pâturage, se bete. -bänk, se
mullbänk 2.


mu||e (-en, -ar), 1. gueule* (bouche*); nosspets
museau; ibl. mufle; chure*; P babine[s]*. 2. " ⚙
på bössiås mâchoire*; på skruvstäd mors.

mul|en, a. sombre; couvert; nébuleux;
nuageux; couvert el. chargé de nuages; ngn ßg
morne; triste; noir; det blir -et le temps se
couvre, s’embrouille; le ciel se couvre el.
s’obscurcit; det har blivit -et le temps est
couvert; det är -et äv. il fait un temps gris;
il fait sombre, obscur; ~ himmel ciel
couvert; -et väder temps couvert el. ᚼ bas;
morgon gör ofta en klar dag ordspr.’ après la
pluie le beau temps ; -na dagar meteoroi. jours
nébuleux; han ser ~ ut il boude; il a l’air
sombre, rembruni, morne; den -na pannan
klarnade le front sombre se rasséréna; -na
föreställningar idées* sombres el. F noires;
-na aningar sombres pressentiments, -het,
meteorol. nébulosité*; assombrissement.

mulj||era, t. språkv, mouiller, -ör (-en, -er), ⚓
mouilleur,

mulkorg, muselière*, se munkorg.

mull (-en), på åker etc. terre* [franche]; terre
végétale; terreau, se mylla, stoft; iös terre
pulvérulente; den sista skoveln ~ la
dernière pelletée de terre*; bäddas ned i ~en P
manger les pissenlits par la racine; tala illa
om ngn på hans döda ~ médire d’un mort,
-a sig, refl. 1. som småragei se faire une couche
de terre*. 2. se goberger, se möja sig. -bänk,

1. se drivbänk. 2. ⓝ chique*,

mullbär, bot. Morus L. mûre* ; svart ~ Mörns
nigra mûre noire ; vit ~ Morus aiba mûre
blanche.


mullbärs||blad, feuille* de mûrier, -plantering,
mûreraie*; magnanerie*, -saft, jus el. sirop
de mûrea*. -syra, acide morique. -träd,
bot. mûrier [blanc, noir], -växter, pl. bot.

Moraceae.


mull|e (-en, -ar), zool. Muiius barbatus mul]e*;
mulet; rouget-barbet; m. surmuietus l. surmulet,

mull|er (-ret), se mullrande.

mull||fjöl, -fösa, lantbr. versoir; oreille* el. oril-
lon de charrue*, -hög, monceau de terre*,

mullig, a. F dodu; potelé; ibl. rebondi; ~ kvinna
F boulotte*.,-het, ⓞ.

mull||jord, lantbr. terre végétale, -plog, se -fösa.

mullr||a¹, i. gronder [sourdement] [au loin];
rouler ; det (åskan) ~r le tonnerre gronde [s.],
-ande, grondement; roulement,

mullllrik, a. lantbr. riche en terre végétale.
-skopa, åkerbr. ⓞ traîneau, se -fösa.

mullstört, pomoi. cardinal,

mullsyra, kem., se humussyra.

mullvad (-en, -ar), zool. Tuipa europæa L. taupe*
[commune].


mullvads||arbete, fig. travail de taupe*, -fângare,
taupier. -fälla, taupière*. -gang, traînée" de
taupe*, -hål, -hög, taupinée*; vanl. taupinière*,
-syrsa, zool. Gryiiotaipa taupe*-grillon ;
courtilière*; g. vulgaris taupe volante; verrot; ᚼ
taupette*.

mulna¹, i. se couvrir [de nuages]; fig.
s’assombrir; det (himmeln) ~r le ciel, le temps,
l’horizon se couvre; le t. se brouille, se
charge; d:o åter le t. (le ciel) se recouvre;
hans panna ede il (el. son front)
s’assombrit; il devint sombre, se mulen.
mul- och klövsjuka, veter. claudication* et
surlangue*; vanl. aphte[s] m.

mulstek, ⚓ se märlslag; nœud de vache; nœud

à merliner.

mulstol, ⚙ automatisk ~ väv. mule-jenny*.

mult|e (-en, -ar), fisken tjockläppad ~ Mugil chelo
cuv. mulet; muge [à grosses lèvres]; <«»«•
läppad ~ M. cephalus tl. càpito cuv. muge
capiton.

multen, a. pourri; ibl. décomposé; putréfié;
tombant de vétusté*,

multi||p|el (-eln, -ler o. -lar), mat. multiple,"
under~ sous-multiple. -plicera¹, t. multiplier
[med par]; han kan ~ il salt la
multiplication; som kan ~s multipliable. -plicering,
multiplication*, -plikand (-en, -er), mat.
multiplicande. -plikation (-en, -er), mat.
multiplication*; ① Ex. Exemple, table* de m.
-plikatiohstabell, mat. table* de
multiplication* el. de Pythagore; ᚼ livret,
-plikations-tecken, mat. signe de la multiplication,
-plikator (-n, -er), mat. multiplicateur.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>