- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1043

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - näsband ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



av. ᚼ rendre qn camus; F faire un pied
de nez à qn; stå där med lång ~ av.
en être pour ses frais; F rester Gros-Jean
comme devant; jag fick hålla för ~n j’ai
dû me boucher le nez; hänga ~n över
böckerna F fourrer (mettre) le nez dans les
livres; jämt hänga (hålla) ~n över boken avoir
toujours le nez dans (sur) les (ses) livres;
jämt ligga med i boken äv. être collé
(toujours courbé) sur ses livres; slå knyck på
F faire la nique à qn ; lägga (sticka)
ᚼ avoir (F mettre, F fourrer) son nez dans;
lägga sin ~ i allt (F i blöt) F mettre (F
fourrer) son nez partout; ibl. äv. faire la mouche
du coche; rynka [p«] froncer les narines*
(F le nez); F ᚼ allonger le nez; rechigner;
faire la moue; se renfrogner (refrogner);
rynka [/?«] åt ngn, ngt (n) voir qn, qc
d’un mauvais œil; ibl. ᚼ allonger le nez sur
qn, qc; jag vill låta skära av mig om ...
F je veux être pendu (tondu) si ...; qu’on
me pende (tonde) si ...; sticka fram ~n
montrer [le bout de] son nez (FP museau);
sätta ~n i vädret relever le nez; porter
(mettre) le nez au vent el. en l’air; F lever la
crête; se rengorger; se carrer; sätta upp
av. faire le dédaigneux (la dédaigneuse);
être arrogant (-e*); tappa ~n av förvåning
être pétrifié d’étonnement; han var så
förvånad,, att han tappade både ~ och mun
il demeura bouche bé[ant]e; il resta coi;
vrida om på ngn brider le nez à qn ;
vända ~ i vädret rendre le dernier soupir;
fermer la paupière (F l’œil) ; F aller ad patres ;
P manger les pissenlits par la racine; F dire
bonsoir à la compagnie; P avaler sa langue;
P tourner de l’œil, etc., se ’, dra (leda)
ngn vid mener qn par le [bout du] nez;
duper qn; låta draga sig vid se laisser
tirer (mener) par le [bout du] nez; F donner
dans le panneau; se laisser berner (duper,
jouer, mystifier) ; ~n tillhörig el.
beträffande nasal, -band, ⚙ dessus de nez;
muserolle*; cache-nez; ibl. virole*; capucine* [övre
d’en ‘haut]. -ben, anat. os nasal (du nez);
ibl. vomer. -bindel, kir. drapeau; épervier.
-björn, zool. Nasua socialis nasua; Coati, -bleck, se
-band, -blod, saignement du (de) nez; blöda,
~ saigner du nez. -blödning, se föreg.; läk
épistaxis*; ᚼ hémorrhinie*. -borr, på människor
narine*; på djur naseau; ~arna anat. äv. les
fosses nasales, -brosk, cartilage du nez.
-bränna, F sg. få en ~ a) få tillrättavisning
recevoir (F attraper) un avertissement (une
réprimande, une semonce, F un savon, F un
camouflet); être réprimandé (semoncé, F
savonné); F se faire attraper (F laver la tète);
F avoir (se faire donner) sur les doigts; P
prendre qc pour son rhume; han fick en ~ av.
F il a été échaudé: F on lui a rivé son clou;
av. on lui en a dit [de belles]; b) lida förlust
faire (essuyer) une perte; PF prendre une
culotte [an jeu]; F boire (avaler) un
bouillon; starkare F faire Un plongeon; starkast
F se casser les reins, -böld, läk. ulcère au
nez; stinkande ~ punaisie*; vetensk. ozène.
-dropp, F roupie[s]*; F chandelle*; som har ~
roupieux; han har ~ son nez coule, -duk,
mouchoir [de poche*]; silkes~ foulard;
snus~ mouchoir à tabac, -dukssnibb, coin de
mouchoir, -fisk, zool. (karpart) Cyprinus nasus nez.
-gang, anat. passage nasal, -håla, anat. cavité*
nasale (du nez), -håligheter, pl. cavités
nasales. -ja, se nässja. -knäpp, 1. chiquenaude*;
ᚼ croqnignole*; ᚼ nasarde*; ge ~ donner une
ch. ; ᚼ nasarder. 2. se -bränna, -ljud, språkv.
[son] nasal, jfr -ton. -musslorna, anat. conchæ;
(djuren) conchacés. -polyp, luk. polype du nez.
-pärla, 1. eg. F roupie*. 2. fig. F [petite]
indiscrète (elFrontée, impertinente, mutine et.
malapprise; ibl. F chipie*; F pimbêche*),
-resonans, vetensk. résonance nasale, -ring,
anneau de (passé par le) nez. -rot, anat.
racine* (base*, naissance*) du nez. -rygg, anat.
hästens chanfrein [du nez],

nässel||artad, p. a. urticaire; ~e växter urtic[in]é[e]s; ficé[e]s. -blomma, fleur* d’ortie*,
-djur, pl. zool. cnidaria acalèphes pl. -feber, iäk.
[éruption* el. fièvre*] urticaire*; ᚼ fièvre
ortiée; cnidose*. -fjäril, zool. vanessa urticæ petite
tortue, -garn, ⚙ fil d’ortie*, -hampa, chanvre
d’ortie*, -klocka, bot. Campanula trachelium L.
Campanule gantelée; vulg. gant de Notre-Dame*,
-kål, kök. ⓞ potage aux [pousses* d’]orties*,
-silke, bot. Cuscuta europæa cuscute* d’Europe;
barbe* de moine, -skott, pousse[s]* d’ortie[s]*,
-utslag, se -feber, -växter, pl. bot. Urticaceæ
urticées" pl.; urticinées pl.; ficé[e]s.
nässja1, snoka i. ~ alla vrår F mettre (fourrer)
son nez partout; ~ inte dit ne vous avisez
(el. n’essayez) pas [d’y aller]! ne vous y
frottez pas!

nässjö, ⚓ lame* (mer*) debout,

nässkiljevägg, paroi nasale,
nässl|a (-an, -or), bot. Urtica L. ortie*; blind~
Lamium album lamier; brännt U. dioica L. ortie*
dioïque; vulg. [grande] ortie*, icke ortie
brûlante = etter~ u. urens L. vulg. ortie* grièche;
petite ortie.

näs||slem, läk. a) anat mucosité* des narines*;
mucus nasal; P el. om djur morve*; som har ~
morveux; b) Pat. pituite*, -spets, bout du nez.

näst, superl., se nära. I. a. proche; ibl.
prochain; suivant; först premier, se närmast;
brev det första dans ~a prochaine lettre;
brevet därpi dans la lettre suivante; ~a dag
le jour suivant; ibl. le premier jour; redan
~a dag dès le lendemain; ~ dorr (port) la
porte la plus proche (rapprochée); vanl. [la
porte] à, côté; ibl. chez le voisin ; gång
la prochaine fois; gång han förbryter

sig à la première récidive; ~a hus la mai-

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free