Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rolighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du plaisir? lia roligt åt ngn, ngt rire de
qn, qc; d:o göra narr av ngn se rire
(moquer) de qn; F se payer la tête de qn;
det är et att se il y a plaisir à voir cela;
cela fait pl. à voir ; nu skall ni få se på et
vous allez voir qc d’am., etc.; det är alltför
et, besynnerligt c’est bien curieux (drôle); d:o
att höra on aime à entendre cela; d:o ott du
fick det je suis heureux que tu l’aies eu; det
är inte vidare et äv. F ce n’est pas gai (F
folâtre, F folichon, F réjouissant, F drôle,
etc.)’,jag tycker inte det är et je ne m’amuse
pas; det finns ingenting, som jag tyckerår
eare än ... je ne vois (sais) rien de plus
amusant, etc. que ...; det var just inte et
(att höra etc.) cela ne fait guère (el. F n’est pas
pour faire) plaisir; ibl. äv. cela est bien
regrettable; det var särdeles (mycket) et att
få lära känna ~r vanl. [je suis] enchanté
d’avoir fait votre connaissance*; det var
att få se dig je suis bien content (el. ibl.
quelle bonne surprise que) de te voir; det
vore et, om ... äv. ce serait bien (ibl. beau)
de ... inf. ; det hade varit et att få träffa
honom j’aurais eu du plaisir à le voir; det
var et att höra, att han är bättre nu quel
bonheur qu’il se trouve mieux; det skall bli
et att se, om han vågar ce sera intéressant
(el. je suis curieux) de [sa]voir s’il ose[ra];
jo, det skulle allt vara et ironiskt F je
voudrais bien voir cela (F ça); mycket et
amu-sez-vous bien! bien du plaisir! så et comme
c’est am., etc.; ibl. que c’est gentil! så et att
ni kommer äv. vous êtes (el. c’est) bien
aimable [à vous] de venir (el. d’être venu[e]).
2. föråldr., se fridfull, lugn. -het, 1.
amusement; amusette*; ibl. divertissement;
plaisanterie*; réjouissance*; plaisir; badinage;
passe-temps; drôlerie*; för ~s skull par
plaisanterie*; F pour rire. 2. för&idr., se frid,
lugn, vila.
rolighetsllmakare (-n, -), -minister, ibl. plaisant;
ofta FP loustic; vanl. boute-en-train; F
farceur; F amuseur, -skrift, bluette*.
roligt, adv. 1. plaisamment; ⓞ, se lustigt, jfr
rolig. 2. föråldr., se f ridfullt, lugnt.
roll (-en, -er), teat. o. fig. rôle; ibl. personnage;
emploi; kvinnlig, manlig ~ r. de femme*,
d’homme; spela en ~ jouer (ibl. faire,
remplir) un r. ; sp. N:s ~ j. (f.) le p. de N. ; j. le
r. de N.; sp. sin ~ väl äv. ibl. tenir bien son
r. (el. sa partie); sp. enfin ~ ironiskt f. un
joli (gentil) personnage; j. un méchant r.;
sp. en stor ~ j. un [grand] r.; ibl. tenir le
haut [bout] du pavé; d:o i historien vanl.
figurer (avoir [sa] place*) dans l’histoire*;
ett par kr. mer eller mindre sp. ingen ~
[för mig] je ne suis pas à deux ou trois c.*
près; pengar sp. ingen ~ för honom äv. pour
lui l’argent n’a pas de valeur*; pengar sp.
ingen ~ i detta fall F l’a. n’a rien à voir
là-dedans; han har spelat ut sin ~ (i politiken
etc.) c’est un homme fini; riktigt uppfatta
sin ~ bien saisir [l’esprit de] son rôle;
utskriva, fördela ~erna distribuer les rôles;
falla ur sin ~ sortir de son r. -besättning,
teat. distribution* des rôles, -fack, teat.
emploi.
rollflen, bot. pbieum Boehmeri fléole* (ph.) de
Bœh-mer.
rollfördelning, teat. se -besättning, -innehavare,
:eat. détenteur (-trice*) d’un rôle.
Rom, npr. Rome*; ~ byggdes icke på en dag
ordspr. Paris ne s’est pas fait en un jour;
alla vägar bära till ~ ordspr. tout chemin
(el. tous les ch.) mène[nt] à Rome*.
1. rom, (-men), fiskrom œufs pl. de poisson;
frai; rogue*; leka emen av sig fig. jeter sa
gourme; lägga ~ frayer.
2. rom (-men), dryck rhum (utt. råmm) [de la
Jamaïque]; i Västindien guildive*; tafia;
ratafia.
roman (-en, -er), 1. berättelse roman; skriva,
sluka ~er écrire, dévorer des romans; det
är en hel ~ c’est un vrai (el. tout un) r. ;
riddare j. de chevalerie*; ~ i brevform r.
épistolaire; sjöe r. marin (maritime);
sede-målning r. de mœurs*; detta är ju rent av en
~ cela tient du roman. 2. folkslag Roman,
-bibliotek, collection* de romans, -bok, se
roman, -cement, ⚙ ciment hydraulique
(romain). -diktning, composition* de romans,
-cykel, cycle de r. -esk, a. 1. romanesque;
de roman. 2. svärmisk romanesque, -eskt, adv.
svärmiskt d’une manière r. ; romanesquement.
-form, forme* de (du) roman; kläda i ~
donner à qc la forme du roman; äv. ᚼ
romani-ser. -författare, romancier; auteur de
romans. -författarinna, romancière*; aut. de r.
-hjälte, -hjältinna, chéros, héroïne* de
roman. -isk, se -sk. -ist (-en, -er), vetensk.
romaniste.
romankare (so i.), barrique* de (tom à) rhum.
romanlllik, a. se -esk 1. -litteratur, littérature*
romanesque; les romans, -läsare, -läserska,
liseur, -euse* de romans, -läsning, lecture*
de[s] r.
romans (-en, -er), mus. romance*; liten ~ ibl.
romancine*: guitare*; dikt roman; samling av
~er recueil de romances*; ᚼ romancero,
-cykel, cycle de r. -diktare, auteur de ~ ;
ro-manciste. -diktning, [composition* de] r.
romansk, a. roman; néo-latin; et språk
langue romane ; ᚼ langage roman; eaSchiveiz
la Suisse romande; ~ stil konst, style r. ;
den äldsta d:o style gallo-romain (carlovingien,
roman primitif); sene stil style
romano-byzantin (roman fleuri el. à cintre) ; ea
strängar cordes* [de violon] de Xaples (el.
d’Italie*).
romanssångare, chanteur de romances*.
romanstil, style de roman (el. romanesque).
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
