Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du plus fort; nöjet, äran är helt och
hållet på min ~ le plaisir, l’honneur est de
mon c. (el. vanl. est [tout] pour moi; ofta
c’est beaucoup d’h. pour moi; skulden är
på din det ligger skuld på båda -or le
tort est de ton c.; il y a des torts de
c. (ofta part*) et d’autre (el. des deux c.);
det är ett bindande bevis på hans ~ c’est un
argument victorieux en sa faveur; bataljonen
fattade posto tvärs över vägen med flyglarna
på ömse -or därom se posta à cheval sur la
route; fötter till ~ ställ gymn. o. kommando les
pieds en dehors! med värjan vid *n 1’épée*
au c.; ~ vid ~ côte* à côte*; ibl. de front;
bord à bord; tre vagnar d:o trois
voitures* à côté l’une de l’autre (el. de fr.); gå,
sitta, stå vid ngns ~ marcher être assis, se
tenir aux CÔtés (el. Ibl. à CÔté = bredvid) de
qn; stå vid ngns ~ bistå assister qn, se bistå;
han stod troget vid hennes ~ äv. il lui restait
fidèlement attaché; tala vid *n om ämnet
parler (ibl. être) à c. de la question; kunna
ställas vid av ibl. soutenir la
comparaison avec, se jämföra ; å ena, andra *n d’un
v. (el. d’une part), de l’autre [c. (el. d’autre
p.*)]; när jag tager i betraktande å ena
*n hans dumhet och å den andra hans
framgånq quand, d’un c. (el. d’une p.), je
considère sa sottise et, de l’autre, son
succès; det är å e. pengar att f||rtjäua,
men man löper å den a. stor risk d’un c.
(el. d’une p.), il y a à gagner, mais d’un
autre c. (el. d’autre p.*, äv. en revanche*, par
contre, se däremot) on court de grands
risques; han kan möjligen svenska, men
han visar å a. tydligt sin okunnighet
i franslan il se peut qu’il sache le
suédois, mais il donne, d’un au. c., des preuves
évidentes de son ignorance* du français; d
båda -or des deux côtés (parts*) ; [jag] å min
~ [moi] de mon c.; pour moi; p. (ibl. de)
~a part, jfr angå; å svensk ~ du c. de la
Suède; å ömse -or de c. (part*) et d’autre;
ibl. mutuellement, se ömsesidigt; åt ~n de c. ;
åt alla -or de tous [les] côtés, se under hå l;
sätta sig vid *n av vägen s’asseoir sur le
bord de la route; gå, hålla, köra, rida etc. åt
*n se ranger [de c.]; gå åt *n ibl. se mettre
de c. (el. à l’écart); s’écarter, se avsides; han
gick ett steg åt *n il fit un pas de côté; gå
inte rakt fram, utan håll ngt åt *n prends un
peu à c. ! kasta sig åt se jeter de (à) c. ;
lägga åt *n (spara) mettre de c. (el. en
réserve*, à l’écart); kastas åt *n ibl. F être jeté
au panier (el. dans le seau aux ordures*); se
åt *n regarder de c. ; ibl. jeter des regards
obliques; skjuta åt *n écarter. 2. kroppens
côté; ibl. flanc; lejonet piskar -orna med
svansen le lion se bat les côtés (vanl. flancs) de sa
queue; han har ont, styng i le c. lui fait
mal; il a un mal de (au) c.; il a un point au
(vanl. de) c. ; såra ngn i *n blesser (frapper)
qn au c. ; sätta händerna i *n (-orna) mettre
les mains* sur les côtés (oftare hanches*);
F ᚼ faire le pot à deux anses*; med armarna
i -orna les m.* sur les ch.*; larn i hela högra
*n perclus (paralysé) de tout le c. droit;
halta på båda -or boiter (clocher) des deux
côtés; ha ett horn i *n till ngn, se horn.
3. i en bok page*; jämn ~ p. paire; udda *
p. impaire; vanl. belle p.; av ett papper
av. folio; rät* recto; bak~ verso; skriv» på
andra *n av ett blad le revers d’une feuille,
-bräde, pan [d’un lit].
Siden (-et), [étoffe* de] soie*; soierie*; tjockt
drap de soie* -appreteringsverk, atelier
d’ap-prêteur de soie*, -arbetare, ouvrier en s.*;
ᚼ séricaire. -artad, p. a. de la nature de la s.;
soyeux*, -atlas, satin de Chine*, -band, ruban
de s.* -beredning, O soierie*; manière* de
préparer la soie, -böd, se -kramhandel, -brokad,
brocart de so’e*. -damast, damas de s.*
-fabrik, fabrique* (filature*) de s.*; soierie*,
-fär-gare, ⚙ teinturier en (sur) s.* -trardin, rideau
de s.* -handel, commerce de soi[eri]es*,
-industri, industrie* de la s. (el. ᚼ soyère). -klädd,
p. a. habillé (vêtu) de s.* -klänning, robe* de
s.* -kram, soierie[s]*, -kramhandel, magasin
de soieries*, -kramhandlare, marchand de
soieries*, -kudde, coussin de soie*, -sars,
serge* de s.* -sko, escarpin de s.* -svans,
zool. Bombycylla garrula (Ampelis garrulus L.) bom-
bycille; vulg. jaseur (grive*, geai) [de Bohéme*]; grand jaseur; vinette*. -tryck,
impression* des étoffes* de soie*, -tyg, étoffe*
(tissu) de soie*; *er äv. soieries*, -täcke,
couverture* de (en) soie*, -varor, pl.
marchandises* pl. de soie*; ofta soieries* pl. -vävare,
tisserand en soie*; tisseur; ᚼ fcrrandinier;
ᚼ bouracher. -väveri, soierie*, -vävnad, tissu
(étoffe*) de soie*; soierie*, -väst, gilet de
(en) soie*.
Sidllficka, poche* de côté, -fläsk, quartier
(flèche*) de lard, -följd, typ. pagination*, -ig,
a. i sms. fem[sex, etc.)~ à cinq (six, etc.)
côtés (pans, faces*), jfr sida, -länd, a. bas, jfr
sänk, lågland.
sidollallè, allée (avenue) latérale ; contre-allée*;
allée* de traverse*; ibl. allée retirée, -aitare,
autel latéral; autel subordonné, -anfall,
-angrepp, ⚔ attaque* de flanc (el. sur le[s]
flanc[s]); ibl. äv. diversion*, -arv, héritage
collatéral (adventif) ; succession* [en ligne]
collatérale, -arvinge, [héritier] collatéral,
-avsikt, but (intention*) secondaire;
arrière-pensée*. -avvikning, déviation* [latérale],
-bana, chemin (vo’e*) de fer secondaire;
embranchement; ibl. ‘h. de f. [d’intérêt] local,
-berg, geol. a) O i en gruv» roche* encaissante
(des parois*); b) pl. montagnes pl. latérales;
ibl. contre-forts pl. -blick, regard oblique;
r. de côté (ofta travers); r. du coin de l’œil;
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
