- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1371

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - silverremissa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



poudre* d’argent; arg. en poudre*, -remissa,
remise* (envoi, ibl. livraison*) d’argent [monnayé]. -ren, a. pur comme de l’argent;
argenté; argentin; ~ stämma voix argentine,
-ring, anneau (bague*) d’(en) argent, -rova,
F se -klocka; F oignon en årg. -rubel,
rouble d’arg. ; rouble-argent, -räv, zool. Canis
vir-ginianua renard blanc (argenté), -saker,
argenterie*, ae silver 2. -sand, sable
argentifère; poudre* d’argent, -servis, service [de
tab’e*] en (d’)argent; argenterie*, -skaft,
manche d’(en)arg. -sked, cuiller* d’(en)arg.
-skir, gaze* d’arg. -skiva, disque argenté,
-skum, ⚙ écume* d’argent; oäkta ~ årg.
faux en feuilles*; äkta ~ årg. battu (vrai)
en f.* -skål, coupe* d’(en)arg. -skåp, a) av
ailver armoire* d’(en)arg. ; b) Tör silversaker
arm.* ⚔ (pour) [l’]argenterie*; orta buffet,
-slagg, ⚙ scorie[s]* d’argent, -slant, pièce*
d’(en)argent; ofta F p. blanche; p.* de
monnaie* d’arg. -smed, 0, se -arbetare. -sobel,
zibeline argentée, -spegel, glace* à tain
d’argent. -stjärna, på uniform étoile* d’arg. -streck,
gruv. filon (veine*) d’arg. -strimma, raie*
d’arg. -stråle, rayon argenté, -sträng, corde*
d’argent; c. filée, -stål, ⚙ acier argenté
(d’argent). -stång, barre* (lingot) d’argent; årg.
en barre[s]* (lingot[s]); till tråd bout d’arg.
-tacka, lingot d’arg., se föreg. -ten, tringle*
d’arg. -ton, son (ibl. timbre) argentin, -tråd,
fil d’argent; äkta ~ trait (til) d’arg. ; årg. trait
(filé); lialväkta trait d’arg. faux, -tyg, drap
(étoffé*) d’arg., se -brokad, -tärna, zool. stema
arctica hirondelle* de mer* arctique, -ur, ae
-klocka a), -varor, pl. argenterie*; ibl.
orfèvrerie*, ae silver 2. -verk, mines* pl. (ibl. usine*)
d’arg. -vit, a. blanc comme l’arg. ; argenté,
-våg, 1. poet. flots pl. argentés; onde
argentine. 2. ⚙ trébuchet [à peser de l’argent],
-värde, a) valeur* en argent; b) v.* de l’arg.
-åder, veine* (filon) argentifère (d’argent),
-ålder, âge (siècle) de l’argent, -ört, tôt.
Poten-tilia anserina [potentille] ansérine*, vulg. av.
argentine*.

slmllbassäng, bassin de natation*; grand
bassin [des nageurs]; i badnnstait vanl. piscine*;
bada i ~ prendre un bain dans le b. de n.*
-blåsa, a) zool. hos øskar vessie* natatoire; b) bot.
vessie (vésicule) aérienne; c) att håiu sig uppe på
vessie* [de natation*]; nageoire*, -byxor,/»/,
caleçon de bain (nageur), -bälte, se -gördel.
-dräkt, costume de bain. -dyna, ⓞ ceinture*
de natation* [en liège], -fena, zool. nageoire*,
-fot, zool. pied palmé, -fotad, p. a. palmipède,
-fågsl, oiseau nageur (palmipède), -förmåga,
aptitude* à nager; flottabilité*. -gördel,
ceinture* de natation* (ibl. sauvetage), -hinna,
-hud, zool. membrane* natatoire; m.
interdigitale; palmure*.
similidiamant, similidiamant; diamant imité
(artificiel); faux d.; strass.

similor (-en), ⚙ similor.

simllinrättning, école* (établissement) de
natation*; [ét. de] bains pl. froids, -kläder,
pl. costume de bain. -konst, art de nager;
[a. de la] natation*, -kunnig, qui salt
nager. -lektion, leçon* de natation*, -lärare,
maître (professeur) de natation*; maître
nageur.
simma (nde «t. sam, »t el. summit) nager ir.
fig. ; om saker flotter, se ßyta; kunna ~ savoir
nager; ~ väl äv. vanl. être bon nageur; sedan
han summit en timme après avoir nagé
pendant une heure; nnde djur animal nageur
(qui nage); komma nnde arriver à la nage;
~ i sitt blod fig. nager (être baigné) dans
son sang; ~ i glädje, nöjen fig. nager dans la
joie, dans les plaisirs; maten ~r ifiott, smör
nage dans la graisse (friture), le beurre; ~ »
land gagner la terre à la nage; ~ i luften
planer en l’air (el. dans les airs); nager (flotter)
dans l’air; hon nde i târar ses yeux (joues*)
étaient baigné[e]s de larmes*; elle était tout
(el. elle fondait) en 1.*; ᚼ ses pleurs
l’inondaient; ~ i överflöd fig. äv. F nager en grande eau ;
hon nde icke i ô. elle ne nageait pas dans
l’abondance*; ~ med strömmen suivre le fil
de l’eau* [en nageant]; se laisser aller au
courant (fil) de l’eau*: ~ mot stranden nager
vers le rivage; chercher à atteindre la côte
à la nage; ~ mot strömmen nager (aller)
contre le courant [de l’eau*]; aller contre
le fil de l’eau*; fig. aller contre vent et
marée*; delfiner nde omkring fartyget des
dauphins entouraient le navire; ~ djupt
vatten nager en pleine eau; ~ på ryggen n. sur
le dos; ofta faire la planche; sidan n.
sur le côté; n. à la marinière; ~ under
vatten n. entre deux eaux*; ~ över en fiod
passer (traverser) une rivière à la nage ;
soldaterna ha ~t över fioden les soldats ont passé
le fleuve à la nage. — Med beton. adv. bort
partir (s’éloigner) à la nage, se ~ undan;

efter ngn suivre qn à la nage; ~ efter
ngt [se mettre à la nage pour] aller prendre
qc; ~ fram mot ön approcher l’île* à la
nage; ~ fram till ön gagner l’île* à la nage;
~ ned descendre à la nage (el. en nageant);
~ nedför strömmen descendre le courant à
la nage, jfr ovan ~ med strömmen; ~ om ngn
[dé]passer qn à la nage (el. en nageant); ~
omkring a) nager; b) ~ omkring en ö faire
le tour d’une île en nageant (el. à la nage);
~ ovanpå [sur]nager; flotter; ~ tillbaka
retourner (rentrer) à la nage; ᚼ renager; ~
un-dan échapper (se sauver) à la nage; ~ upp
remonter à la nage (el. en nageant); ~ upp
till (i fatt) ngn joindre qn à la nage; ~ över
passer (traverser) à la nage.
simllmagister, maître de natation*, -mande, à
la nage; en nageant, -mare, nagetir; Pa
meter flotteur, -morska, nageuse*, -mig, a. lié;

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free