Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skjutsordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
station*, -ordning, règlement de la poste
[aux chevaux], -pengar, se -lega. -pojke, se
-(jösse. -skyldir, a. tenu de fournir des
chevaux de poste*, -skyldighet, obligation* de
fournir des chevaux de poste*, -station, poste*
[aux chevaux] ; station* [de la p. a. ch.].
skjutstation, stand, se -paviljong.
skjutstaxa, tarif de la poste [aux chevaux] (el.
du transport [par relais]).
skjutstol, fauteuil à roulettes*; roulette*.
skjut||tabell, ⚔ table* de tir. -tavla, cible*, -tid,
⚓ durée* du trajet, -tävling, concours de tir.
-vapen, arme* à feu. -vinkel, ⚔ angle de tir.
-väska, gibecière*; ibl. carnassière*, -övning,
exercice de tir (el. ⚔ äv. à feu).
1. sko (-n, -7’), 1. soulier; med skaft äv. bottine*;
sandal sandale*; med träsul» galoche*; med mycket
hög klack soulier à pont-levis; balsr souliers
de bal (el. à danser); öppna äv. escarpins;
filts chausson ; fruntimmers-, herrsr
souliers de (pour) dames*, messieurs; fäktsr
chaussons; escarpins; gammal, utsliten ~
savate*; låga ~r souliers bas; träs sabot;
ta på sig ~r mettre des (ses) souliers; se
chausser; veta var ~n klämmer, se klämma.
2. häst~ fer [à cheval]; tappa srna äv. se
déferrer; slå i ~ eg. forger; se couper.
3. beslag ferrure*; på käpp virole*; pi en raie
sabot; chaussure*; ⚔ på gevär porte-crosse; på
îaddstock douille*; på lans botte*; sabot; talon;
på sabelbalja dard; bout [de fourreau];
couche*; sole*; ⚙ äv. contre-batteur. 4. (-n),
skoning bord.
2. sko (sdde, stt), t. 1. hrtstar ferrer; mettre
un fer [à]; felaktigt brocher en musique*; " ⚙
en bjälke armer [de bandes*, de fer]; ibl.
fret-ter; saboter; doubler en fer; ett hjui
em-battre; kanta border. 2. bekläda med skodon ibl.
chausser. 3. förse med skoning: en kjol border.
~ sig, refl. F mettre du foin dans ses bottes*;
F s’engraisser; om pigor etc. F faire danser
l’anse* du panier; ~ sig på ngns bekostnad
exj.)loiter [la crédulité, etc. de] qn; ~ sig på
ngt profiter de qc.
skollarbetare, [ouvrier] cordonnier, se
skomakare. -arbete, cordonnerie*, -band, lacet;
cordon de soulier, -böd, magasin de
chaussures*; boutique* de cordonnier (ngn gg
savetier); ᚼ cordonnerie*, -borstare, décrotteur;
cireur de souliers (bottes*), -borste, brosse*
à souliers; décrottoire*, se borste, -borstning,
cirage de souliers; décrottage. -butik, se -böd.
Skock (-en, -ar), 1. troupe*; F tas [barn,
rövare d’enfants, de brigands]; bande*
[fåglar d’oiseaux]; volée*; ngn gg groupe ;
troupeau; compagnie*; ramas[sis]; cohue*; foule*,
se hop, fock, skara; en ~ vildsvin äv. une
compagnie de bêtes noires; i stora ~sar en
bandes nombreuses. 2. sextio soixantaine*;
halvs trentaine*; tre ~ar cent quatre-vingts.
-a, ~ [ihop] sig, refl. s’attrouper; ibl. s’amas-
ser; former un rassemblement; se réunir en
foule*; ofta affluer; accourir; s’entasser; ᚼ se
pelotonner; i dag ~de sig arbetare på olika
ställen i staden formaient des attroupements
en plusieurs endroits de la ville. — Med
be-ton. adv. ~ sig omkring ngt äv. se presser
autour de qc; ~ sig tillsammans, se ~ [ihop]
sig. -ning, (jfr -a) attroupement; concours;
entassement; foule*, -tais, -vis, adv. 1. par
troupes*, etc.; en bandes*; en foule*; ibl. par
fournées*, se flockvis. 2. par soixantaines*.
skol|don, pl. chaussures* pl. ; förse ngn med ~
chausser qn. -ende, se -ning ; jfr 2. sko 1.
-fabrik, [atelier de] cordonnerie*; fabrique* de
chaussures*.
skoff|a {-an,-or), se skovel.
skol|flickarjarbete, -verkstad, -yrke etc.
savete-rie*. -flickare, savetier, -formig, a. qui a la
forme d’un soulier; en f.* de s.; «>oi.
crépi-dulé.
Skog (-en, -ar), 1. forêt*; mindre bois; av ringa vidd
buisson; lund bocage; bosquet; ruii av buskar
o. snår [b.] fourré; Boulognersen le Bois [de
Boulogne*]; smås taillis: timmerskog futaie*;
mellan 30 o. 60 år f.* Sur taillis; över 60 år gammal
‘haute f.; ungs plant; gaulis; cépée*; ungskog
efter hygge revenue*; en ~ av master une forêt
de mâts; ssdjur animaux sauvages; han ser
ej ~en för bara träd ordspr. les arbres
(maisons*) l’empêchent de voir la forêt (ville);
en fågel i hand är bättre än tio i ~en F un
tiens vaut[, ce dit-on,] mieux que deux tu
l’auras; il vaut mieux tenir que courir;
ströva omkring i ~ och mark courir les
champs [et les bois]; som man ropar i sen,
får man svar ordspr. [à] telle demande t.
réponse; à sotte d. sotte r.; ᚼ à beau jeu beau
retour; ᚼ F à brusquin brusquet; norra
Frankrike har stor rikedom på ~ le nord de
la France* est très riche en forêts*; gå till
ss aller au bois; faire une partie de
campagne* (el. ᚼ dans les bois); springa till ss
rymma cg. gagner le taillis (el. les champs);
s’enfuir; F déguerpir; F détaler, etc., se
rymma; det bär åt ~en F cela va de travers (eu
finira mal, etc.), se under 3. tok; dra åt senf
F va te promener; FP fiche[-moi] le camp;;
P barre-toi! åt ~en till du côté de la forêt;:
plantera ~ på vanl. boiser; bortröja ~ på
déboiser.
skogarn, fil de cordonnier, se skotråd.
skog||bevuxen, -beväxt, -bärande, p. a. boisé;
ibl. couvert; c. (garni) de bois (ᚼ buissons),
-fattig, a. pauvre en bois (forêts*) ; peu boisé,
jfr -lös. -ig, a. boisé, se -bevuxen, skogsrik.
-ighet, richesse* en bois (forêts*), -kantad,
p. a. bordé de forêts*, -klädd, se -bevuxen.
-lös, a. déboisé; nu; découvert; dégarni de
bois. -löshet, ⓞ. -omkransad, p. a. couronné
de bois (forêts*), -rik, riche en bois (forêts*) ;
boisé.
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
