Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smed[s]yrke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rurier, etc., se smed. -[s]yrke, métier de s. (f.).
-[s]ässja, se -jehärd.
smek (-et), caresses* pl.; F cajolerie*;
câline-rie*; på ~ par caresse*, jfr föij. -]a (-te, -t), t.
caresser; faire (prodiguer) des (mille)
caresses* [à]; choyer; F câliner; ibl. flatter; ngn
gg F amadouer; han ete ömt hennes mjuka h&r il
caressait tendrement; det ~er ens öra cela
s’insinue agréablement dans l’oreille*; hon
ete bans kinder fiv. elle passa doucement la
main sur; han ~er sin hund il flatte son
chien de la main; hunden -er honom flatte,
-ande, I. s., se smek. II. p. a. caressant; ibl.
flatteur, -|as (-tes, -ts), i. dep. se caresser; se
faire des caresses*; han vill gärna ~ il est
très câlin, -full, a., se -ande II. -månad, lune*
de miel, -namn, petit nom d’amitié*; surnom
affectueux, se -ord. -ning, caresse*, se smek;
ear pl. äv. tendresses* pl. -ord, terme (mot)
de tendresse*, -sam, a., se -ande II.; hon är
mycket ~ av sig elle est très caressante
(câline). -samhet, se smek. -unge, enfant gâté;
câlin; ibl. Benjamin,
smet (-en el. -et), 1. smörja masse gluante;
enduit; graisse*; smuts boue*. 2. kök. pâte*,
-a, t. barbouiller, se smörja II. — Med beton,
adv. ~ fast coller; ibl. fixer (attacher) [arec
qc de gluant]; mastiquer; gluer; ~ ifrån
sig poisser; ngt (det njmåiade etc.) ~r ifrån sig
poisse; ibl. déteint; ~ igen boucher (ibl.
remplir) [med murbruk avec du mortier];
~ ihop coller; ~ ned enduire [de];
barbouiller [de]; poisser; graisser; ~ ned sig
Re salir; se poisser; ~ på coller; ~ på ett
plåster äv. appliquer; ~ till, se ~ igen; ~
, över, se ~ på; ~ ngt över ngt enduire
qc de qc; coller qc sur qc. -ande, s. ®;
ibl. barbouillage. -ig, a. gras; graisseux;
poisseux; poissé; pâteux; empâté; gluant;
vara ~ om händerna avoir les mains
poissées, etc.; avoir de la colle, etc. (se smet) anx
m.* -ighet, ®; ibl. saleté*, se smuts, -ning, ⓞ,
se -ande, ibl. empâtement,
smickller (-ret), flatterie*; överdrivet lov encens[ement]; îismeri adulation*; flagornerie*;
pateli-nage; patelinerie*; smekande cajolerie*; F
câ-linerie*; chatterie*; söta ord douceurs* pl.; piatt
fadeurs* pl.; compliments pl. insipides; tycka
om [att få höra] ~ aimer les flatteries* (el.
à s’entendre flatter); ibl. vouloir être flatté;
icke d:o chaïr la fi.; ibl. être sourd aux
flatteries*; ösa ~ på ngn combler qn de
flatteries*; ᚼ flagorner qn; tjockt F casser à qn
l’encensoir SOUS le nez; kurtisera en flicka
conter fleurette* (oi. dire des galanteries*) à;
av ~ par [esprit de] fl.*; genom ~ söka vinna
ngns ynnest äv. s’insinuer dans les bonnes
grâces de qn par des flatteries*; utan ~ [sagt]
[soit dit] sans vous flatter (el. ibl. sans
compliment). -ra, t. flatter; ibl. caresser; faire
des caresses* [à], so smeka; med överdrivet be-
röm encenser; F louanger; mettre sur le
pinacle; kittlande F chatouiller l’épiderme* [à];
F gratter (F passer la main sur) le dos [à];
lismande aduler; flagorner; han tycker om
att ~ il aime à fi.; c’est- un flatteur; det
ede hans fåfänga cela flattait sa vanité;
han edes av hela hovet il était adulé de
toute la cour; ~ ngn med fåfängt hopp
bercer (repaître, nourrir) qn d’illusions*
(el. de vaines espérances); spegeln, målaren er
flatte; porträttet är et e3t flatté; hon kände
sin fåfänga ed sa vanité en était
flattée; känna sig ed av ngt être (se sentir)
flatté de qc; han ~r sig med att vara
förståsigpåare il se piqué d’être
connaisseur; ~ sig med en förhoppning se
bercer d’une espérance; jag ~r mig med att
hava behagat hm je me flatte de lui avoir
plu ; jag tror mig kunna ~ mig med att ...
äv. je crois pouvoir me vanter de ... -rande,
I. p. a. flatteur; ~ ord pl. äv. discours fi.;
paroles ri. flatteuses (ibl. emmiellées); flatterie[s]*; detta är mycket ~ för mig cela est
très fl. pour moi; det är mycket ~ för mig,
om äv. je serais très flatté si. II. s., se -er.
-rare (-rerska), (jfr -ra) flatteur, -euse*; ibl.
louangeur, -euse*; adulateur, -trice*;
encenseur; F cajoleur, -euse*; F câlin, -e*;
ibl. flagorneur; F patelineur; enjôleur, -euse* ;
amadoueur, -euse*; låg äv. F chien couchant,
smid||a (-de, smitt), t. forger [à chaud]; battre
[à froid]; marteler, se hamra; ngn gg river, se
~ ihop; ~ kallt b. à froid; écrouir; ~ varmt
f. à chaud; ~ rim, vers forger des vers;
F rimailler; ~ ränker tramer (nouer,
ourdir) des intrigues*; couver de mauvais
desseins; cabaler ; d:o mot ngn intriguer (F
tripoter) contre qn; ~ ngn i järn och bojor
enchaîner qn; mettre qn aux fers; m. des f.
aux pieds et aux mains* de qn ; ~ i sänke " ⚙
estamper; man måste e, medan järnet är
varmt. se järn; smitt bleck ⚙ plaques pl.
faites au marteau; d:o järn ⚙ à) fer [de
forge*]; f. battu (forgé); b) f. ductile
(malléable). — Med betou. adv. ~ fast attacher;
clouer; fixer [en forgeant]; ~ ngn vid ngt
att., etc. qc à qc; ~ ihop joindre [en f.]; fig.
forger (F fabriquer); ourdir; tramer;
machiner; comploter; couver; nouer; ~ om a)
entourer de fer [en f.]; b) reforger; samman,
se ~ ihop; ~ ut étirer, se hamra ut. -bar, a.
malléable; et stål acier m. -barhet,
malléabilité*. -e, 1. (-i), ⚙ smidning forge*; ibl.
martelage; järne äv. fabrication* du fer;
tyskt ~ affinage allemand; Lancashire~
méthode* [de]. 2. (-t, -n), en, fine
serrurerie*; ofta ouvrage en (de) fer; f. ouvré (forgé);
grove ferrure*; taillanderie*; gros fers pl.;
småe quincaillerie*; petits ouvrages pl. en
fer; outils pl. de f.; koppare ouvrages pl. de
cuivre; c. ouvré.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
