Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spendering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ngt på ngn p. qc à qn; F régaler qn de qc,
se föij. -byxor, ha ena på être en humeur*
(train) de dép.; F faire le généreux; F
délier lea cordons de la bourse; F être en
veine* de générosité*, -ing, ⓞ; ibl. largesse*,
se traktering, -sam, a. généreux; large;
libéral; qui a la bourse toujours ouverte (el.
ibl. le coeur sur la main), -samhet,
générosité*; largesse[s]*; libéralité[s]*,
spen||e (-en, -ar), a) mamelle*; Fteton (téton);
pà kor o. getter pi8; tette*; trayon; på andra djur
tétine* (tetine*); b) se bröstvårta, -formig, a.
mamelonné; mammiforme; ibl. mastoïde.
spens, se späns.
spenslig, a. fluet; ibl. effilé; grêle [et menu];
mince; chétif; d’une taille affilée, -het, taille
effilée; ibl. formes pl. chétives, etc. jfr föreg,</small>
spen||varm, a., ~ mjölk lait encore tout chaud.
-Ört, bot. Laserpitium latifoliura laser à feuilles*
larges; 1. blanc,
speord, se speglosa.
sperma (-t), fysiol, sperme, -centrum, fysiol,
centre spermatique. -ceti, s. oböjl. spermacéti;
sperme (blanc) de baleine*, se valrav. -tozold
(-en, -er), fysiol, spermato|zoïde; -zoaire.
spermin (-et), kem. sperm[at]ine*.
speser, pl. hand. frais pl., se kostnader ; andra ~
fr. d’autre nature*; fri från ~ sans fr.
1. spet|a (-an -or), sticka brochette*; se under
sticka ; han har fått en ~ under nageln une
écharde lui est entrée sous l’ongle.
2. speta1, I. t. ⚙ (väv. etc.) étendre; brocheter.
iI., i., se klättra; komma ende arriver à
grandes enjambées. — Med beton. adv. ~
uppför en vägg escalader un mur.
spets (-en, -ar), 1. udd pointe* [på kniv, nål,
åskledare de couteau, d’aiguille*, de paratonnerre]; bout [pointu]; yttersta deien
extrémité*; översta d:o ‘haut; det främsta tête*; front;
topp sommet; cime*; pic; pointe*; på pennan
bec; på pik, lans, spjut tête*; fer; pointe*; ngn
gg syn. aiguille*; crête*; faîte; sommité*;
comble; flèche*; ᚼ coupeau; épi; vinkels
sommet; månens ear les cornes* du
croissant; cigarre bout du cigarre; bjuda ngn
~en tenir tête* à qn; f. face* à qn ; F
montrer les cornes* à qn; bjuda fienden
~en äv. affronter l’ennemi; nå sin ~
atteindre son point culminant; bryta av een
på en kniv épointer; gå i ~en för ngt marcher
en tête* de qc; d:o för ett tåg äv. ouvrir la
marche; d:o för sorgetåget äv. mener le deuil;
sluta i en ~ finir en pointe*; stå i ~en för
ett företag être à la tête d’une entreprise;
ställa i ~en för ngt mettre à la t. de;
préposer à; ställa sig, sätta sig i ~en för ngt,
träda i ~en för ngt se mettre à la t. de qc;
kojan ligger på ~en av berget est au sommet
de; driva sakerna till sin ~ pousser les
choses* à l’extrême; hinna till (stå pà)
högsta ~en av ära parvenir (être) au comble
des honneurs. 2. trådarbete dentelle[s]*
[Flan-der-, Vadstena- de Flandre*, de Y.]; ibl.
barbes* pl.; blondes* pl.; venetianska ear
[ouvrage[s] de] point de Venise*;
genombrutna ear points pl. à jour; handknypplade
ear d.* au fuseau; vraie d. ; maskinknypp•
lade ear d.* au métier; d. artificielle; sydda
ear d.* à l’aiguille*; point; tyllear tulle;
överspunna ear guipure*. 3. hund, se -hund.
4. liten konjakstillsats till punsch, te etc. ⓝ F
goutte*, -a1, t. 1. rendre pointu; faire une
pointe* [à]; tailler [en pointe*]; vässa
aiguiser [la p. de]; ⚙ affûter; acérer; affiner;
affiler; rafraîchir; ~ en blyertspenna tailler
un crayon; ~ en penna mot ngn fig. acérer
sa plume contre qn; ~ sitt svar acérer;
donner du piquant à; ~ munnen F faire la
bouche en cœur (el. la petite b.); ~ öronen
dresser les oreilles*; om bäst, åsna etc. äv.
chauvir de l’(el. des) oreille[s]*; fig. ouvrir les o.*;
écouter attentivement. 2. genomborra med ngt
spetsigt [trans]percer; enferrer; embrocher;
enfiler; fornt, straff empaler; ~ en fjäril piquer:
fixer avec une épingle; ~ ngn på sin värja
enferrer qn [sur son épée*]. — Med beton. adv.
situationen ~r till sig s’aggrave; devient
critique. ~ sig, refl. s’enferrer; s’embrocher,
etc.; ~ sig på ngt fig. s’attendre à qc; se
flatter d’obtenir qc, se bespetsa sig på ngt. -ad,
effilé; en pointe*.
Spetsbergen, npr. le Spitzberg (* Spetsberg);
på ~en au Sp.
spets||alka, se grissla. -ande, se -ning. -are, " ⚙
ibl. empointeur. -besättning, garniture* de
dentelles*, -bladig, bot. acuminé;
acumini-folié; cuspidifolié. -boj, bouée pointue,
-borgare, [petit] bourgeois; F épicier, -borr,
⚙ poinçon; foret à langue* de carpe*; tre.
kantig perçoir, se borr. -botten, toilé ;
entoilage. -bov, filou; fripon; escroc (oc utt. à);
fourbe; scélérat; friare mauvais garnement,
-bovfysionomi, fignre* (mine*) patibulaire,
-brcderi, bröderie* en dentelle*(application*),
-bult, ⚙ boulon à pointe*, -båge, ark. [arc en]
ogive*, -bågig, a. ogival, -bågsstil, ark. style
ogival (gothique), -bâgvalv, voûte* en ogive*,
v.* gothique, -fil, ⚙ lime pointue; rund
~ queue* de rat. -formig[t], a. (adv.) en
[forme* de] pointe*, -fundig, a. subtil; ibl.
argutieux ; vara ~ äv. faire des arguties*;
subtiliser; raffiner; et tal arguties* pl., se föij.
-fundighet, subtilité*; ibl. argutie*; sophisme;
advokatoriska ~er äv. chicane*, -fundigt, adv.
subtilement; tala ~ äv. parler chicane*;
subtiliser, se «mder -fundig. -försäljare,
-försäl-jerska, marchand,-de* de dentelles*, -garn, fil
à dentelle*, -garnityr, garniture* de dentelles*,
-gavel, ark. façade* en ogive*, -glans, min.
[sulfure d’]antimoine [pur], -glas, petit verre,
-groblad, se groblad, -gård, piquet; carré;
escorte*, -hacka, ⚙ meigle*: mègle*; ofta pic
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
