Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stapelartikel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Voltas ~ pile* galvanique; p.* voltaïque (à
colonne*, de Volta). 4. skrift bâton; ngn gg
barre*, -artikel, article d’entrepôt, se -vara.
-avlöpning, lancement; mise* à l’eau*, -blsck,
st tin[s]; chantier, -bädd, ⚓ cale* de
construction*. -frihet, se -rättighet, -ort, -plats,
[lieu d’]entrepôt, se -stad. -rätt[ighet], droit
d’entrepôt d’étape*). -Stad, ville*
d’entrepôt, se -ort. -vara, marchandise* d’entrepôt
(r.irr sujette au droit d’étape*).
Staplila1, t., ~ [upp] mettre en pile* (tas);
empiler; entasser; ~ brader äv. trésillonner: ~
ved äv. ᚼ enchanteler. -ande, -ing,
empilement, se uppstapling.
Stappl||a1, i. 1. gå osäkert, vackla chanceler; aller
(marcher) d’un pas chancelant (mal assuré);
broncher, se snava; nnde och svag faible et
chancelant; ~ i trappan trébucher; ~ på en
sten butter contre une pierre, se snava. 2. på
målet hésiter, se 2. stamma; läsa utan att ~
lire (dire) correctement; han kan läsa upp dikten
belt och håiiet utan att ~ sans se tromper [d’un
mot]; F sans anicroche*; ~ på ett ord hésiter
sur un mot. — Med beton. adv. ~ fram a)
avancer (ibl. s’approcher) en chancelant (ibl.
trébuchant el. d’un pas ch.); han nde fram till
sängen äv. il gagna le lit en ch.. etc.; b) ~
fram en bön balbutier (ti utt. ci) une prière;
~ sig igenom brevet lire péniblement; arriver
péniblement au bout de; ~ nedför, uppför
trappan descendre, monter l’escalier en
trébuchant, etc.; ~ tillbaka retourner en ch., etc.;
~ ut sortir en ch., etc. -ande, s. 1. pas pl.
chancelants; chancellement, se snavande. 2.
på målet hésitation*; ibl. ânonnement.
star||e ( -en, -ar), zool. stumus vulgaris etoumcau
[commun]; i bur sansonnet, -holk, pot à ét.
-släkte, zool. stumus [genre] ét.
stark, a. i allm. fort; om kroppen, lemmar äv.
TO-buste; vigoureux; F nerveux; om bröst, ögon etc.
bon; mäktig puissant; fast ferme; stor grand;
skicklig fort; energisk énergique; fort; om hälsa
etc. robuste; som håiier, bär solide ; säker äv. fort;
varaktig durable, se dryg; intensiv intense; gros;
ibl. nerveux; actif; vif; valide; violent; rude;
rigoureux; raide; ovanligt ~ F fort comme
un bœuf (Turc); vara ~ äv. avoir les reins
fermes (solides); ~ accent, ~t uttal accent
[très] prononcé; ~ ande puissant (grand)
esprit; ᚼ esp. de bonne trempe; ~ besättning
ᚼ garnison forte; bonne g.; ~t bevis preuve*
solide (convaincante); ~ blåst vent très
fort; gr. v.; v. impétueux; ~t botemedel äv.
énergique; ~ bräda planche forte; ~t bröst
bonne poitrine; F coffre solide; ~ byggnad
construction* sol.; ~ böjning gram.
déclinaison forte; ~ cigarr fort; ~ dager lumière
large; ~ dos[/s] forte (F benne, stark. av.
‘haute) dose; ~ drinkare gr. buveur; ~a
drycker boissons (liqueurs) fortes;
spiritueux pl.; ~ eld feu vif; gr. f. ; ~a farhågor
grandes craintes; med ~ fart avec une
bonne (staik. extrême) vitesse; à grande v.;
~ feber fièvre* intense (aiguë); F grosse f.:
ha d:o avoir une bonne f. (el. F une f. de
cheval); ~ frestelse rude (forte, grande)
tentation; frestelsen är för ~ trop forte; ~
frost forte (grande) gelée; ~a färger
couleurs vives (fortes, tranchantes); ~ fästning
⚓ place très forte; bonne forteresse; nföda,
mat nourriture substantielle (forte); ~
fördom invétéré; [bien] enraciné; ~ förvirring
grande confusion; ~t girt violent; [très]
actif; ~ grogg fort; F carabiné; ~ grund base*
(fondement) solide; ~ hetta,värme grande[s]
(forte[s]) ‘haleur[s]; ch.* intense; ~t hopp
gr. (F bon, beaucoup d’)espoir; ~
hushållare gr. économe; ~ huvudvärk gr.; fort; ~
här grande (forte) armée; a. forte; göra
~t intryck produire une grande (profonde)
impression (ci. i. pr.); ~ jord terre forte;
~ karaktär ferme; bien trempé; ~ kari fort;
solide; robuste; vigoureux; F nerveux; baln
d:o F hercule; F bœuf (taureau); den naste
k. i världen le premier athlète du monde;
~ klass talrik classe nombreuse; ~ kritiker
critique sévère; personne douée d’un grand
sens cr. ; ~ kärlek, ~t tycke vif ; ~ köld gr.
froid; fr. rigoureux (intense); ~ latinare b.
(gr.) latiniste; fort en latin; ~t lim colle*
tenace; ~ lockelse vif attrait; lukt forte
odeur; ~ lut lessive grasse; ~ marsch
marche forcée; ~ mat, se ~ föda; ~
matlust gr. (rude) appétit; ha ~a medtävlare el.
motståndare äv. F avoir affaire* à forte
partie; ~t minne mémoire sûre (prodigieuse);
~4 misstanke violent; fort; ibl. gr. ; göra. nt
motstånd opposer une vive résistance; ~
målning tableau (ibl. portrait) un peu chargé;
na möbler meubles solides; ~ oro vive
inquiétude; ~t regn forte (grosse) pluie ; ha
na rekommendationer avoir de grandes
recommandations ; être bien (chaudement)
recommandé (F pistonné); ~ röst voix forte;
angripa (taga) ngn från (på) hans ~a sida
prendre qn par son fort; ~a skäl puissants
motifs; puissantes (graves) raisons*; r.*
graves (d’un grand poids); ~t skämt forte
plaisanterie; ~ snuva F gros rhume; nt
snöfall chute abondante de neige*; n.* ab. ; ~
storm violente tempête; ~ ström rapide (très
fort); ~t trav grand; allongé; ~t tyg étoffe*
solide; ~t uttryck expression*forte; ibl.terme
vif; ~t verb verbe fort; ~t vin vin fort
(capiteux, corsé); ~t o. strävt ~ F gros vin;
vinn vineux; det var ~ åska i natt il y a eu
de grands (violents) coups de tonnerre; ~a
ögon bons yeux; ~ övertygelse conviction*
ferme (F bien ancrée); ~ överdrift forte
exagération; en militärtransport, 35 officerare,
900 man ~ till COnVoi [fort] de; fienden framryckte
10,000 man ~ avec une force de 10,000
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>