Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stigande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stigande
- 1566 —
stil
remis de la maladie, F en a réchappé); ~
upp [«?* sängen] sent, tidigt se 1. tard, tôt
(de bonne heure); s upp tre gånger på
natten se relever trois fois* la nuit; han har
inte -it upp på rätta sidan F il a marché sur
une mauvaise herbe; il est parli du
mauvais pied; om hans far stege upp igen si son
père revenait sur terre*; ~ upp från bordet
se lever (ei. sortir) de table*; ~ upp med en
ballong faire une ascension aérienne (en
ballon); sedan man -it upp från bordet au
sortir de la t. ; ~ uppför monter; klättra
grimper sur; ~ uppför berget gravir (till toppen
faire l’ascension* de) la montagne; ~ uppför
trappan m. l’escalier; ~ uppåt [re]monter;
~ ur sortir; alla passagerarne skola s ur
jämv. tout le monde descend; s tig tir!
descendez! ~ ur vagnen descendre de [la]
voiture*; ~ ut sortir; ibi. se retirer; ~ ut genom
fönstret s. (passer) par; ~ ut ur av. venir [du
fond] de; ~ utför trappan desc. l’escalier;
/v; åt sidan se ranger; se mettre à l’écart;
över franchir; passer par-dessus; ibi.
enjamber sur (p.-d.), se överstiga; här har ngn
-it över qn a dû passer par ici; ~ över sina
bräddar déborder, se under brädd ; jag
kommer aldrig mera att s över hennes tröskel
je ne franchirai plus le seuil de sa maison;
~ över muren äv. escalader; han steg över
muren med största lätthet il franchit le mur
le plus facilement du monde, -ande, I. p. a.
qui monte, etc. jfr -a; montant; ascendant;
croissant; progressif; ~ gjutning fonte
montante. II. s. ascension*; mouvement,
ascensionnel; gradvist s gradation*; élévation
(marche*) progressive; progression
(gradation) ascendante ; värmets ~ élévation* de [la]
température*; ökning augmentation*;
accroissement; vattens etc. crue*; [re]gonfiement;
en-flement; vattens s äv. asc.* de l’eau*; él.*
des eaux*; värmets s él.* de la chaleur; ~ i
pris, värde augm.*; lhausse*; t
[rehaussement ; [r]enchérissement, se uppstigande; ve.
tet är i s est en faveur*; tend à la hausse;
kursens ~ och fallande mouvement; hans
aktier äro i s ses actions* [re]montent, -are,
gruvt. 0 chef-mineur; i norra Frankrike
maître-■porion; iBeigion maître-ouvrier; övers
maître–mineur; chefporion; unders
sous-chef–mineur. -bord, vanne* [d’écluse*]; ibi. bonde*.
Stigbyg|el, av. anat. étrier; för damer sandale*;
använda korta, långa -lar chevaucher court,
long; sätta foten för långt in i -lama ridk.
chausser les étriers; rida med korta -lar äv.
monter à la genette. -ben, anat. étrier; [os]
stapédien. -muskel, [muscle] stapédien. -rem,
vari stigbygeln hänger étrivière*; att upprasta den
étrière*; porte-étrier[s],
stiglitsa, se steglitsa.
stigühastighet, aviatik vitesse ascensionnelle,
-kraft, avutik force ascensionnelle.
stig|läder, se -bygelsrem.
stigman, voleur de grand chemin; % routier;
brigand; bandit.
stigmatiserlla, t. stigmatiser, se brännmärka.
-ing, flétrissure*;
stigning, 1. montée*; ascension*, se -ande //.;
spekulera på prisernas s hand. spéculer à la
chausse. 2. en skruvs s pas de vis; räfflors
pas. 3. en vägs rampe*; pente ascendante;
montée*; ~ av 0,02 på metern r.* de 0,02*
par mètre; en backe med långsam s en pente
douce. 4. gruvt. aval; pendage.
stigrör, 0 tuyau élévateur (d’ascension*);
av. t. de dégorgement.
Stil (-en. -ar), 1. skrift [caractère d’]écriture*;
ngn gg main*; elegant, oläslig, slarvig s é.*
élégante, illisible, négligée; fruntimmerss
é.* de femme*; rak s é. droite: runds
lettres françaises (rondes); 1. financières; vani.
ronde*; lutande s [écriture] coulée; liten s
är svårläst les petits car. sont difficiles à
déchiffrer; ha vacker s avoir une belle (bonne)
é. (ei. une belle main), jfr handstil. 2. 0
boktr, caractère[s] vaui. pi. (t lettres*) [-[d’imprimerie*];-] {+[d’im-
primerie*];+} % type; antikvas, frakturs [-[caractères]-] {+[ca-
ractères]+} romains (latins) pl., c. pl. allemands
(gothiques); bröds caractères qui
s’emploient le plus souvent; kursivs c.
italiques; spärrad s c. espacés; tryckt med
liten, stor s imprimé en petits, gros c.;
brist på sar manque de caractères. 3.
konstart, tidräkning style, jfr byggnadsstil; byggnads-,
brev-, kyrko- st. [architectural], épistolaire,
sacré; den 20 april ef ter gamla (nya) sen
le 20 avril [selon le] vieux (nouveau) st.;
gotisk, romansk, bysantinsk s st. gothique,
roman, byzantin. 4. framställningssätt style; ibi.
langage; diction*; ton; forme*; genre;
élo-cution*; överdrivet putsad ‡ stylisme; bunden,
obunden s vers pi. (ibi. poésie*), prose*;
kraftig s av. fermeté* de (du) st.; låg,
upphöjd s st. bas, élevé (sublime); i lags
en termes de Palais; t vardagss dans le
discours familier. 5. smak st.; goût; ibi. ofta
affekterad manière*; det är s på honom il
a du cachet (F chic) ; c’est un homme chic
(distingué, élégant, ibi. comme il faut); av.
il est [très] bien (ci. tr. c. il f.) ; det är ingen
s på klänningen la robe n’a pas de chic (ei.
manque de cachet); någonting i den sen
qc dans ce genre (ei. comme cela, ibi.
d’approchant); det är alldeles i hans s c’est
bien sa manière (ei. son genre); F comme
c’est bien lui, celai detta uttryck är alldeles
i s med hans tänkesätt cette phrase exprime
(rend) bien sa façon de penser; sa manière
de voir est toute dans cette phrase; detta är
alldeles i s med hans uppförande för övrigt
av. cela cadre tout à fait avec sa conduite
générale; i samma s du même genre; de la
m. façon; d:o som målaren Z. dans la ma-
(D I asr âtergc» ranl. oförttadrat. (2) I följ. »sr förundrat. Q) Närmast motsvarande. <2) Åter-es genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
