- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1633

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svarande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



en hälsning, en skål rendre un salut (el.
ressaluer), répondre à un toast, jfr skål; ~ p>å
en tidningsartikel rép. à un [article de]
journal; vederlägga réfuter (ibl. démentir) un a.;
härpå rödes det... à cela on répondit
(répliqua el. ᚼ il fut répondu); han frågade
mera, än hans fader kunde ~ il posait
trop de questions* pour que son père pût y
répondre ; son p. ne suffisait pas pour r. à
toutes ses qu.; vad ~de han på det? qu’a-t-il
répondu à cela? 2. kort. ~ på färg F revenir
dans (el. attaquer, jouer) la couleur demandée
[par le partenaire]; suivre l’invite* [de son
p.]. 3. jur. ~ inför rätta répondre en
justice*; produire (fournir) sa défense*. — Med
beton. adv. ~ emot d) göra motsägelser ofta
répondre ; F raisonner, se säga emot,; b) rép. à.;
correspondre à (avec); satisfaire; être
conforme (analogue) à; êt. en harmonie* (el.
ibl. conséquent) avec, se passa; se rapportera;
ibl. revenir à; valoir; équivaloir à; égaler;
être opposé à; ~ emot varandra se
correspondre; cadrer ensemble; être analogues
(en harmonie*) ; han har ej ~t emot det hopp,
som ... il a mal répondu à (el. il a démenti)
l’espérance* qui (que) ...; ett mot mitt
företag snde kapital un capital en rapport avec
mon entreprise*; han hade ett däremot snde
utseende une apparence en rapport (el. FP qui
allait avec), se mots~[nde].

svarande (-n), a) répondant, jfr -a, svara mot
i värde égal; b) jur., se föij. -part, -sida, jur.
défendeur (-eresse*).

svarfyndig, se -s|god 2. vara ~ se äv. ej vara

-s|lös under -s|lös.
svaromål, jur. défense[s]*; avgiva ~ ingå i s,
inlåta sig i ~ répondre; plaider [sa cause];
dömas att ingå i ~ être mis en demeure* de
produire ses défenses*; vägra att ingå i ~
refuser de rép. -s|tid, jur. délai de la
production des défenses*,

svars||adress, ~ trontalet pari, adresse* en
réponse* au discours du trône, -artikel,
[article de (en)] réponse*; réplique*, -god, a. 1.
antaglig, giltig valable; recevable; bon; à toute
épreuve. 2. slagfardig prompt à la repartie, jfr
svar. -lös, a. hors d’état (el. incapable) de
répondre; göra ngn ~ fermer la bouche à qn;
F mettre qn à quia (el. orta au pied du mur);
pousser à bout qn; F couper le sifflet (el. F la
chique) à, qn; fig. démonter qn; han stod ~
gentemot anklagelsen il ne sut que rép. à
l’acussation*; vara ~ n’avoir rien à répondre;
ne pas r. ; être ‘hors d’état de r.; F êt. à quia;
demeurer sans réplique* (el. coi, court) ; rester
muet; êt.au bout de son chapelet (F rouleau);
ej vara ~ äv. savoir rép. ; ibl. avoir la réponse
toute prête; F ne pas être manchot de la
langue, ifr -sgod, aldrig d:o [s.] rép. à tout[es
les questions]; äv. réponse* à tout; han är
aldrig ~ äv. il n’est jamais en reste (el. à court).
-löshet, silence; 0, -påstående, jur. défenses*
ibl. -salut, contre-salut. -skrift, réplique* ;
pl. apologie*, -stöt, fäkt. riposte*,
svart. I. a. äv. fig. noir; herald, de sable; kols
n. comme jais (du charbon); korps n. c. un
corbeau; en ~ (neger) un noir (F moricaud),
se neger; ~ av ålder noirci par l’âge; ~
bok hand. etc. livre rouge; ~ bröd pain
b’s; gros pain de ménage; ~ ßäck tache
noire; ibl. noirceur*; den sa förgen la
couleur noire; le noir; hårets sa färg la c.
n. des cheveux; den sa färgen på bläcket,
ebenholtzen, huden, ögonbrynen äv. la
noirceur de l’encre*, de l’ébène*, de la peau, des
sourcils; en ~ förbrytelse, gärning crime
atroce; atrocité*; noirceur*; action noire;
(S)sa havet la mer Noire; förr le Pont-Euxin;
det sköna sa håret förhöjer glansen av en
blomstrande hy l’ébène* des cheveux relève
l’éclat d’un teint de lis et de roses*; ~ häst
cheval n. (moreau); sa jorden geogr. la terre
noire; sa listan, stå på ~ eg. être sur la liste
noire; fig. ê.mal noté el. à l’index, ᚼ sur le livre
rouge); ~ not mus. noire*; (S)se Peter kortspel
(n) jeu de Florentini; dupe*; sa starren
cataracte noire; goutte sereine; amaurose*;
se Prinsen hist. le prince N. ; ~ tavla (i skoia
etc.) tableau n.; (S)sa örnsorden l’ordre de
l’Aigle n.; bli ~ [se] noircir; färga ngt ~
teindre qc en n.; gatan var ~ av människor
la rue était noire de monde. II. s. oböjl. n.;
~ har draget schack [les] noirs jouent; giva
ngn ~ på vitt på att han ... certifier (F
donner) à qn par écrit qu’il ... ; göra ~ till
vitt [och v. till s] ibl. changer du n. au blanc;
ha ~ på vitt på ngt avoir qc (une promesse*)
par écrit: jag skall visa ~r ~ på vitt på det
je vous le montrerai (mettrai) papiers sur
table*; kläda ett rum i ~ tendre de n.; d:o sig
s’habiller de n. ; i sorgdräkt se mettre en (ci.
prendre le) deuil; klädd i ~ habillé (vêtu)
de (en) n.; tout de n. v.; gå d:o äv. porter le
n. (ibl. d.); måla i ~ peindre en n.; se
allting i ~ voir tout en n. ; ibl. broyer du n. ;
en som ser allting i ~ un pessimiste.
Svartahavsflottan, best. form la flotte (ibl.
l’escadre*) de la mer Noire,

svart||aktig, a. noirâtre; tirant sur le noir; iu.
bis; ᚼ nigrescent, se -blek. -aktighet,
noirceur*. -al, bot. aune noir, se -brakved. -alf,
ⓝ génie des ténèbres*, -and, zool. Anser nigra
maereuse* [commune], -bagge, zool, ’•histrion,
-betning, # färg. bouillon (tonne*) au noir,
-betsa, ⚔ ébéner, jfr betsa, -bleck, ⚙ fer noir;
tôle, -blå, a. [d’un] bleu noirâtre (foncé) ;
[d’un] bl. tirant sur le noir; violacé; av slag
äv. livide, -bok, se konstbok, -bröder,
bénédictin; dominicain, -brun, a. brun noirâtre;
om hästar bai foncé, se mörkbrun, -lagd,
-mu-sk-ig. -brödrakloster, monastère (couvent) de
dominicains (bénédictins), -fläckig, a. à

* Feminin. F Familjärt. P I lägre spruk. ᚼ Mindre brukl.Militärisk term. ⚓ Sjöterni. ⚙ Teknisk term. (ll aspirerat 11.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free