Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sätthammare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mare,0 moine; smidcs-chasse*; chassoir.
-härdning, ⚙ trempe* en paqnet. -hål, trädg. tron.
-kast (-en, -er), ⚙ typ. casse*, se 2. kast 2.
-kvist, trädg. marcotte*, so -gren. -ling (-en, -ar),
trädg. plant; scion. -linje, ⚙ typ. réglette*,
-maskin, ⚙ typ. machine* à composer; ~ och
avlii g g smaskin compositeur-distributeur.
Sättning, 1. so sättande IL; av växter
plantation*; ~ byggnad, mur tassement; av jord äv.
affaissement. 2. typ. composition* äv. av
musik-noter. 3. gruvt. a) criblage des minerais;
b) charge*; fournée*; terrasse*; mahiim,
tom-m ch.* (dose*) de minerai; ch.* de charbon.
4. jakt. a) kull portée*, so hull; b) ynglande
mise-bas*. 5. av ström dérive*, se av drift. 6.
d-av fartvg [tangage d’]acculée*; t. par arrière.
7. lantbr. i sàîar enveillotage.
sättllpinne, trädg. plantoir, -planta, trädg. plant,
-port, se 2. sätt L -potatis, koll. pommes* pl.
de terre* à planter (el. d’ensemencement),
-puns, ⚙ planoir.
sätts härdad, p. a. ⚙ mctall. trempé en paquet.
-härdning, ⚙ metall, trempe* en paquet,
sätt||skepp, ⚙ typ. galée*. -stamp, se 2. sätt 2.
-steg, ⚙ byggn. ais de contre-marche*, -vask,
⚙ metall. minerai broyé (concassé, trié); m.
de lavage.
säv (-en o. -et), hos. scirpus scirpe; vulg. jonc (c
stumt); agilm s. (Eleocharis ) uniglumis SC.
(éléo-charis) à une bractée: blåm s. Tnbcrnæmontani
sc. tabernc-montane ; borstm s. sptaceu* se.
sé-tacé ; btïgm s. radicans se. radicant; dvärgm
s. parvuius sc. nain; flytm s. Huitans sc.
flottant; havs~ s. maritimus se. maritime; knap p ~
s. paiustris se. des marais ; myr se s. caespitosus
sc. [en]gazon; nålm s. acicuiaris sc. aciculaire;
sjöm s. îacustris se. des étangs (tonneliers,
chaisiers); vulg. j. d’eau* (el. des ch.); skogsm
s. siivaticus se. des bois (forêts*); tagel~ s.
pau-ciflorus SC. pauciflore; tUVm s. nulticaulis sc. à
tiges nombreuses,
sävenbom (-men), bat. Sabina officinaiis [genévrier]
sabine*. -serat, cérat de s.*
sävkorg, panier de jonc; för översändande av tobak
till Europa kanaster (kanastère).
sävlig, a. lent; flegmatique, -het, lenteur*;
flegme, -t, adv. lentement; flegmatiquement.
sävl|matta, natte* de jonc; paillasson, -sparv,
zool. Emberiza schæniclus bruant, des 1’OSeaUX ;
montant; sérivan; étroppe. -starr, bot. Cobresia
(Eiyua) kobrésia; tieraxig élyne faux-carex;
en-axig él. en épi. -stig, -sångare, zool. Acrocephaius
(Sylvia) pbragmitis bec-fin phragmite; sylvie*
ri-picole.
socken, i helg och se (n) tous les jours de la
semaine; les j. de fête* et les j. ouvrables,
-dag, jour ouvrable (ouvrier); j. non férié;
varje se tous les jours non fériés (el. de la
semaine); om, på marna äv. pendant la (el.
en) semaine*.
söder, I. 1. Oboji. [le] sud; [le] midi; ~ om au
sÄka
s. (m.) de; i ~ au s. (m.); obekanta länder i
~ terres australes inconnues; jfr syd[lig"].
2. (-n, -) sydligt land [le] M. ; föredraga mus
klimat préférer le climat du M.; resa i mn
voyager dans le M. 3. se Södermalm. II. adv.
~ därom au s. [de là]; mifrån, se -ifrån;
mut, se -ut.
Söderhav|jet, npr. best. form, geogr. la Mer
australe (du Sud); l’Océan austral, -s|öarna,
npr. best. form, geogr. l’Océanie*; ibl. les terres
australes.
söderifrån, adv. du sud (midi).
Söderlanden, pl. best. form, raHUdr. les terres*
(contrées*) méridionales (du Midi); les pays
méridionaux; le Midi; vid poien les terres
australes.
söder|iländsk, a. méridional; du Midi, -ländskja (-an, -or),
Méridionale*; vanl. femme* du Midi,
jfr föij. -länning (-en, -ar), méridional;
habitant du Midi (el. d’un pays méridional).
Södermalm, npr. Faubourg du Sud;
«Sœder-malm>; på ~ dans le F. d. Sud; à (au)
Sœ-dermalm.
Södermanland, npr. [le] Sœdermanland; i sht
ford. [la] Sudermanie*.
söderman|[ländsk, a. «sœdermanlandais» ; ᚼ
sudermanien; du Sœdermanland (el. de [la]
Sudermanie*). -ländsk|a (-an, -or), kvinna
«Sœ-dermanlandaise»; femme* du Sœdermanland;
ᚼ Sudermanienne*. -länning (-en, -ar),
«Sœ-dermanlandais»; ᚼ Sudermanien; habitant
du Sœd. (el. de [la] Sudermanie*).
söder||sken, meteor, aurore (lumière) australe,
-ut, adv. vers le sud (midi).
Södra, a, [du] sud (oböjl-); méridional; du midi;
ibl. austral; antarctique, se syd[lig’]) ~
banan, vägen la ligne, la route du Midi; de ~
folken les peuples méridionaux; ~
hemisfären l’hémisphère austral; (S)m ishav et ~ i.
polarhavet best. form, geogr. la mer Glaciale (ci.
l’océan Glacial) antarctique; (S)m korset
best. form, astr. la croix du Sud; se pol cirkeln
le cercle polaire antarctique; ~ Sverige la
Suède méridionale; ibl. la partie m. (el. ofta
le Midi) de la S.
Sök (-et), jakt. quête*; hunden har gott
(dåligt) se le chien a une belle (mauvaise) qu.
(ci. est bon (ne vaut rien) pour la qu). -|a
(-te, -t), t. 1. i allm. chercher; ibl.
poursuivre; begära demander; solliciter; försöka
tâcher; ‘h.; jeta ibl. [far]fouiller ; jViø -te länge
men fann inte boken j’ai cherché longtemps
sans trouver; vern -es? qui demandez vous?
ofta F à qui en voulez-vous? -en och I skolen
finna cherchez et vous trouverez; ~
anställning ‘h. (solliciter, postuler, briguer) un
emploi, se se plats; se en arbetare etc. (genom
annons) demander; ~ audiens soll. une
audience; ~ bot fur ngt ‘h. un remède à (pour)
qc ; ~ hamn el. toucher à un port; ~ hjälp
hos ngn ‘h. du secours auprès de qn; ~ kon-
— 1675 —
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
