Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - taltecken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ration*), -tecken, mat. chiffre, -teknik, [science*] technique* de la parole;ibl. diction*,
-teknisk, a. -teori, mat. théorie* des
nombres; arithmétique*, -text, texte parlé,
-timme, leçon* de conversation*, -trast, se
sångtrast, -tratt, på telefon embouchure*;
pavillon : på. aut omobil cornet acoustique, -trängd,
p. a. F qui a, envie* de parler; bavard;
loquace (qu utt. kou) ; vara mycket ~ F avoir
une grande démangeaison de parler; han är
~ äv. F la langue lui démange, -trängdhet, F
envie* (F démangeaison*) de parler:
bavardage; loquacité*, -verktyg, se -organ, -värde,
mat. valeur* numéraire, -ämne, sujet de
(d’une) conversation*, se samtalsämne ;
allmänt f>u ibl. fable* [du quartier], -övning, för
samtal exercice (leçon*) de conversation*; för
att tala väl [ex. de] déclamation* (diction*);
ex. oratoire,
tam, a. apprivoisé n-n gg äv. fig.; 0m husdjur
domestique; ᚼ familier: vivant en état de (el.
élevé en) domesticité*; fig. docile; souple;
traitable; ibl. paisible; doux; jfr 2. spak;
göra ~ apprivoiser; fig. äv. rendre souple;
mater; faire plier; den där skola vi väl få
F on finira bien par le mater; bliva ~
s’app.; ibl. se familiariser; ~t tillstånd, se
-het, -and, zool. Anas domestica canard
domestique (de basse-cour*), se anka.
tamarind (-era, -er), bot. Tamarindus indica
ostindisk ~ träd tamarin[ier]; frukt tamarin; datte*
des Indes*, -mos, marmelade* de tamarin;
farm. pulpe* de tamarins, -träd, tamarin[ier],
tamarisk (-en, -er), bot. Tamarîx tamarique; ta-
maris[c]; tamarîx.
tamboSkap, bétail, se boskap.
tambur (-en, -er), 1. förrum antichambre*. 2.
sy-båge tambour. 3. ark., fortif, t. -dörr, porte*
d’entrée*, -era1, 1. t. bröder au tambo.ir.
2. fig. i. faire antichambre*,
tamburin (-en, -er), tambour de basque (iu.
Provence*); tambourin, -slagare, -spelare,
tambour; joueur de t.; tambourinier.
tamburkardmaskin, [carde* mécanique à]
tambour.
tamburklocka, sonnette* d’entrée*,
tamburmajor, 1. ⚔ tambour-major. 2. skämts.
ⓝ préposé au vestiaire d’un restaurant ou
d’un café.
tamburl|nyckel, clef* de la porte d’entrée*, -nâl,
aiguille* à tambour, -söm, bröderie* au t.;
~ g ~ bröder au t.
tamdjur, bête* domestique, etc., se tam. -duva,
zool. Columbi Hvia pigeon domestique (de
volière*). -får, brebis*, ~ c får. -get, chèvre*; F
bique*, se get. -het, état domestique
(apprivoisé); [ét. de] domesticité*; fig. docilité*;
seuplesse*; douceur*, -hund, chien
domestique; mâtin, se hund. -höns, se höns. -katt,
chat [domestique], se katt. -oxe, se oxe.
tamp (-en, -ar), 1. bout de corde*; garcette*,
jfr -ning. 2. F person F pataud, -[akt]ig, a., se
klumpig, -[akt]ighet, se klumpighet.
tampon (-en, -er), läk. tampon, -era1, t.
tamponner. -ering, tamponnement.
tampong, ee tampon.
tamllren, renne domestique, -svan, cygne
tu-berculé, se svan. -svin, cochon; porc, se svin.
tamtam (-en, -), tam-tam.
tamul (-en, -er), Tamoul. -isk, a. de T.; t.
-isk]a, I. (-an, -or), kvinna Tamoule*; femme t.
II. (-an), språk tamoul; tamil; langue
tamoule.
tan|a (-an, -or), fibre*; filandre*.
tand (-en, tänder), dent* äv. ⚙; på späda barn F
quenotte*; på hundar ibl. croc (utt. Jcrâ); ⚙ ~
på hjul, kom, såg d.* de roue*, peigne, scie*;
på karda fichet; mejsel burin; tänder koll. av.
denture* äv. O; dentition*; fram~ dent* de
devant; [d.*J incisive*; ~ i överkäken d.* de
dessus (el. d’en haut) ; ~ i underkäken d.*
de dessous (el. d’en bas); hugg~ (hos sviu)
défense*; hörn~ [dent] canine*; falsk kind»u
fausse [d.] molaire; strecktecknad ~ zool. ~
striée [ä£fa] hind~ [d.*] molaire*; knöloj
(hos rovdjur) [d.*] m.*; lös~t d. artificielle; F
fausse d.; löständer ofta râtelier; dentier;
me/-la~i (hos rovdjur) fausse d. m.; mjölke d.* de
lait (el. ᚼ temporaire, ᚼ primitive); oxel~
[dent*] molaire*; ögon~u [d.*] canine*; rov~
[d.] carnassière*; stifta tandi. d. artificielle
à (fixée au moyen d’un) crochet; stöt~ (hos
elefanter) défense*; visdoîns~ d.* de sagesse*;
öve~ d.* de dessus (el. d’en ‘haut); ihålig,
sjuk ~ d.* creuse, malade; kam med stora
tänder äv. démêloir ; gaffel med tre tänder
trident; hund med vassa tänder chien à crocs
(dents*) aigu[ë]s; tidens ~ tig. les ravages
(outrages, injures*, el. ᚼ l’ongle) du temps;
~ för ~ bibl. d.* pour d.*; borsta tänderna
[se] brosser les dents*; bryta av en ~
ébré-cher une d.; låta dra ut en ~ se faire
arracher une d. ; barnet får tänder fait ses (des)
dents4; h an har fått en ~ il lui a percé une
d.; hava bra tänder être bien denté; F avoir
la bouche bien garnie (F meublée); äv. une
bonne denture*; fälla tänder perdre les
dents*; ha ~ för tunga ordst. F mettre sa
langue dans sa poche; avoir de la
discrétion; savoir garder säl. (el. le silence): F
avaler sa 1.; ~ för t. anstår både gamla och
unga ⓝ trop gratter cuit, trop parler nuit;
parler entre ses dents*: peta tänderna se
curer les d.*; skära tänder[na] grincer des d.*;
visa tänderna åt el. mot ngn om djur montrer
les d.* à qn äv. 11>i. fig. ; ont för tänder, se
-feber; ha ont i tänderna avoir mal aux (el.
~ des maux de) dents*; stark. äv. une rage de
d.*; tår på se tår; icke kunna se ngn längre
än till tänderna fig. ne voir que le dehors;
man kan ej alltid d:o le cœur n’est pas
toujours d’accord avec la bouche; väpnad till
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
