- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1946

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vackla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



élégamment; mycket beaucoup; bien; ansenligt
considérablement; F joliment; måttligt
modérément; varligt [tout] doucement; ibl.
di-zcrètement;. det var ganska u betalt c’est
(était) très (F joliment) bien payé; du skall
bli u hemma turesteras tranquillement (ibl.
F gentiment) à la maison; det där låter
du ut bli je t’en défie bien; tu feras bien de
t’en abstenir; jo du har burit dig u åt F tu
en as fait là de belles; tu as fait là un beau
(joli) coup; drick u! a) bois doucement
(långsamt äv. lentement, à petits coups)! b) ne
bois pas trop (plus que de raison*); F prends
garde* de ne pas te soûler! fara u (varligt)
fram aller doucement [en besogne*]; s’y
prendre bien (d.); agir (s’y pr., se conduire)
avec [beaucoup de] modération*; d:o med
ngn, ngt mener qn, qc doucement (F à la
douce); ménager qn, qc; user de qn, qc avec
modération*; en us. bien avec qn,
qc;/é>r-tjäna u gagner beaucoup (ofta F gros); avoir
(faire) un joli bénéfice (FP bénef); det var u
gjort av honom c’est [très] bien [fait] de sa
part; il a bien agi [en faisant cela]; ofta F il
a bien fait; det är icke u gjort [av honom]
cela n’est pas bien (aimable, F gentil, F
honnête) [de sa part]; il n’a pas bien agi; du
känner honom u tu ne le connais pas le
moins du monde (el. F ni d’Ève* ni d’Adam);
kör u! allez doucement! det låter u à) cela
a un son agréable; b) cela sonne bien
(agréablement); sitt u stilla! reste
tranquillement assis! r. (tiens-toi) [bien] tranquille!
sjunga u bien chanter; skriva u écrire bien;
avoir une belle écriture (main); tala u
stäm-ma ned tonen filer doux; baisser le ton; F mettre
de l’eau* dans son vin; ibl. déchanter; tala
u med ngn s’arranger avec qn ; instaiisamt
caresser (cajoler) qn. II. interj. jo u! ah! par
exemple! ah! bien oui [allez-y-voir]! allons
donc ! oh ! que non ! F jamais de la vie ! baste !
tarare ! bernique ! nå, nå u ! tout beau (doux) !
[t.] doucement! F la la!
vacklila1, i. chanceler; vaciller båda äv. fig.; ibl.
branler; fig. vara tveksam hésiter; être
hésitant (indécis, irrésolu, ibl. inconstant);
balancer; osciller; flotter: fluctuer; ~ varier;
bordet,, stolen ur la table, la chaise branle
(vacille); bruket ur l’usage varie; den druckne
ur le pochard titube; gubben ur le vieillard
chancelle; huset ur la maison chancelle
(branle) ; leden började u les rangs
commencèrent à fléchir; prisen u hand. äv. le marché
varie; il y a des fluctuations* au m. (el. dans
les prix); en regering får ej u un
gouvernement ne doit pas vaciller; tronen ur eg. le
trône vacille (est ébranlé) ; komma ngns tron
att u fig. ébranler le tr. de qn; ~ i sitt beslut
chanceler dans ses résolutions*; vaciller;
être irrésolu; han börjar d:o sa rés.
commence à faiblir; han ude länge il balança

(hésita) longtemps; ~ i tron chanceler
(n’être pas ferme) dans sa foi; ~ fram och
tillbaka, hit ock dit fig. dire (penser) tantôt
une chose tantôt une autre (ci. F t. blanc t.
noir). — Med beton. adv. ~ fram, in, ut [s’]avancer, entrer, sortir en (d’un pas)
chancelant; ~ tillbaka revenir d’un pas ‘h. -an
(-), chancellement; vacillation*;balancement;
ballotement; hésitation*; indécision*;
incertitude*; inconstance*; irrésolution*;
flottement; isht band. fluctuation[s]*; variation[s]*,
jfr föij. //. -ande, I. p. a. chancelant, etc., jfr -a.;
hésitant; irrésolu; indécis; flottant;
incertain; mobile; inconstant; isht hand. fluctuant;
variable; ~ gång pas chancelant; ofta äv. pas
(démarche*) inégal[e] (mal assuré[e]); ~
hälsa santé chaiace]a.icite; firmans
affärsställning är u la situation financière de la
maison est ébranlée; språkbruket är u l’usage
varie; gå, gå ut med unde steg marcher,
sortir d’un pas ‘h. (mal ass.). II. chancellement;
vacillation*; branle[ment]; balancement;
ballotement; ibl. titubation*; fig. hésitation*,

se -an.

vacuum, se vakuum, -cleaner (-<?, -), appareil à
nettoyage par le vide; F aspirateur.

1. vad, 1. interr. pr. qu’est-ce qui (som objekt
que); ibl. [F qu’est-ce que c’est] que; quoi;
quel; lequel; i indirekt fr’iga o. ss. rcl. pron.
ce qui (que) etc., so grammatiken; ~ SOIll CQ
que (qui); ~ som helst, se helst I. 2. ofta
n’importe quoi; ~ är det? qu’est-ce que
[c’est que] cela? sannerligen jag vet, u jag
skall göra av det je ne sais vraiment pas
ce que j’en ferai[s]; ~ [befalls’]? plaît[-il]?
ᚼ s’il vous plaît? vous dites (disiez)? F
quoi? FPchein? ~ ... beträffar quant à...;
~ mig d:o äv. pour [ce qui est de] moi, se
beträffa ; u är din far? qu’est-ce qu’est ton
père? F que fait[-il] ton p.? ~ är klockan?
quelle heure est-il (el. F avez-vous)? ~ är
priset för...? quel est le prix de...? ~
är väl skönare än att ägna sig åt sanningens tjänst?
quoi de pius beau (grand) que de? av u
vi här anfört, framgår... de ce que nous
venons de dire, il ressort...: ~ behöves det?
à quoi bon? pourquoi faire? u för dig hit?
qu’est-ce qui t’amène ici? ibl. F quel bon
vent t’amène? ~ skulle väl hindra dig från
att göra det? qu’est-ce qui t’empêcherait de le
faire? quel empêchement y a-t-il à ce que tu
le fasses? gör u du skall.hända u som hända
vill! fais ce que dois, advienne que pourra!
~ kostar det där? qu’est-ce que cela (F ça)
coûte (vaut)? que (combien) vaut cela? ~
säger du? que dis-tu? qu’est-ce que tu dis (ibl.
F chantes)? efter u man säger à ce que l’on
dit; ᚼ d’après les on-dit; säga u man säga
vill on a[ura] beau dire; quoi qu’on dise; vet
du u? F sais-tu quoi? något, jag vet inte u
un je ne sais quoi; efter u jag vet à ce que je

I ssr återges vanl. oförändrat.I följ. ssr förändrat.Närmast motsvarande.Återges genom omskrivn.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1950.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free