- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
2024

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vita ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



bländande ~ d’une blancheur éblouissante;
skummande ~ om hav moutonneux; ~ som ett
lakan fig. pâle (bl.) comme un linge, se uDder
blek; han var d:o äv. il était d’une pâleur
mortelle; ~ som snö blanc comme [la]
neige*; ( berget geogr. best. form. les mon-
tagnes Blanches pl. ; ~ ceder bot. Chamaecyparis
sphaeroidea cèdre blanc; cyprès faux thuya;
~a flussen läk. les fleurs pl. blanches*;
leucorrhée*; (F)~a huset best. form la Maison
Blanche; ~a varor hand. articles pl. de blanc;
lingerie*; toilerie*; en ~ un blanc (une
blanche); de ~a pl. hist. les blancs (ibl.
légitimistes) pl.; bli ~ devenir blanc; [se]
blanchir; ~ om hav moutonner; göra ~ rendre
bl. ; vanl. blanchir ; göra socker et ⚙ terrer du
sucre; denna färg stöter i et cette couleur
tire sur le blanc; svart på et, göra svart till
et, se nnder svart II. -|a (-an, -or), blanc [i
ägg d’œuf]: två -or deux blancs [d’oeuf];
en i ögat le blanc de l’œil; la cornée, -ag,
se myr fig. -aktig, a. blanchâtre; qui tire sur le
blanc; ibl. laiteux.

vital, a. vital, -fråga, question vitale
(capitale). -ie’brôder, se viktualiebröder. -intresse,
intérêt vital, -ism (-en), vitalisme. -itet (-es),
vitalité*.

vitl|alv, ⓝ bon génie, -axfly, zool. Hadena secalis
hadéna* (hadène*) du chou, -beta, bot. Beta
vulgaris f. crassa betterave* [blanche]; [bette]
poirée*, jfr beta. -bets|fält, champ de
betteraves*. -bets|melass, mélasse* de betteraves*,
-bets|odling, culture* de la betterave,
-bets|-socker, sucre de b.* -bets|sockerfabrik,
raffinerie* de s. de b.* -bets|sockertillverkare,
raf-fineur de s. de b.* -bets|sockertillverkning,
fabrication* du (de) s. de b.* -bleck, ⚙ fer-blanc,
-blå, a. blanc mêlé de (el. tirant sur le) bleu,
-biära, bot. Meiandrium album mélandre blanc;
compagnon blanc; vulg. fioquet. -bok, bot.
car-pinus betulus charme commun, -bröderi, " ⚙
bröderie* sur blanc (el. en mousseline*), -buk,
zool. Fuiiguiamariia [canard] mi[l]louinan; c.
d’Islande*.

1. vite (-t, -n), amende*; ibl. dédit; ngn gg clause
pénale; vid tävlingar etc. forfait; vid [laga] ~
sous peine* d’amende*; vid ~ av intill 100
kr. sous p.* d’une a. ne dépassant (el. qui ne
pourra dépasser) 100 couronnes*; åläggande
vid ~ att inställa sig citation* sous p.* d’à.*,
jfr blode.

2. vite (-n), se frö vit
vitek, bot. Quercus aiba chêne blanc.

Viterbo, npr. Viterbe*.

vitesl|brott, délit passible d’une amende,
-för-bud, genom ~ är bestämt att ... il est
interdit sous peine* d’amende* de ...; d:o
området icke får beträdas vanl. défense* d’entrer
(el. passage interdit) sous peine* d’amende*.

vit||fisk, zool. 1. Beiuga îeucas delphinaptére (vulg.
dauphin, marsouin) blanc. 2. poisson[s]
blanc[s]; ibl. blanchaille*, -fläckig, a. tacheté
de blanc, -färga, t. teindre en blanc; blanchir;
~ sig, se bl. -färgad, p. a. teint en blanc;
blanchi, -garva, ⚙ passer en mégie*;
mégisser; ᚼ mégir; hudar passer des peaux*
en blanc, -garvad, p. a. ⚙ passé en blanc, jfr
föreg, -garvare, ⚙ mégissier. -garveri, " ⚙
mégisserie; mégie*, -glänsande, p. a. d’un blanc
étincelant (resplendissant); d’une blancheur
étincelante (respl.). -glödande, p. a.
blanc-soudant; incandescent, se -glödgad, -glödga,
t. chauffer (t rougir) à blanc, -glödgad, p. a.
chauffé à bl., se glödande, -glödgning, " ⚙
chauffage à bl.; ibl. incandescence*, -gran, bot.
pi-ce» aiba sapin blanc (argenté); s. du Canada,
-grå, a. gris blanc; d’un gr. blanchâtre; ibl.
grivelé. -gröe, bot. poa annua paturin annuel,
-gui, a. d’un jaune blanchâtre (pâle, clair);
d’un blanc jaunâtre; hästar [couleur*] soupe*
au lait (el. isabelle [-chamois]), -halsad, p. a.

~ flugsnappare zool. Muscicapa coiiaris
gobe-mouches à collier, -het, blancheur*; ugn gg
blanc*; ibl. neige*, -huvud, [homme à] tête
blanche (chenue); vieillard, -hyllt, à (qui a
la) peau blanche; vanl. blond, -hårig, a. à
(qui a les) cheveux blancs ; ᚼ chenu.

vitiös, a. vicieux, se felaktig.
vitja[nde], se vittja[ndè],


vitllklädd, p. a. vêtu (habillé) de (en) blanc; ᚼ
en vêtements blancs; alldeles ~ tout[e] de
blanc vêtu[e], -klöver, bot. Trifolium repens trèfle
rampant; vulg. triolet, -koka, t. ⚙ ~ silver
[faire] blanchir de l’argent, -kokning, " ⚙
blanchiment; avmyntbouillitoire*. -krita, craie
blanche, -kål, bot. chou blanc, -lackerad,
p. a. ⚙ enduit de vernis blanc, -limma, t. " ⚙
enduire de chaux*; passer à la ‘h. ; passer
de la ‘h. [sur]; blanchir; badigeonner,
-lim-mare, ⚙ blanchisseur; badigeonneur; ᚼ
barbouilleur. -limning, ⚙ enduisson* de chaux*;
badigeonnage; ᚼ laitance*. -ling (-en, -ar),
zool. Gadus Meriangu» merlan [commun]; ᚼ âne
(brochet) de mer*, -ling|lyra, zool. Gadus minutus
gade (morue*) capelan[e]; vulg. cap[e]lan.
-lök, bot. A ilium sativum ail Cultivé; vulg. ail
(utt. aï); pl. vaui. aulx (utt. à); bot. ails,
-löks-artad, p. a. bot. alliacé, -löks|korv,
saucisse* à l’ail, -löks|sås, sauce* à l’ail;
ail-lade*. -löks|ört, bot. Aiiiaria offfcinaiis alliaire
officinale. -mena, se -limma; ed grift bibl.
sépulcre blanchi, -mening, se -limning.
-metall, métal blanc; ⚙ tennlegering äv. potin [à
vaisselle*], -molla, se under 1. molla «). -mossa,
bot. Sphagnum sphaigne; tourbette [blanche],
-mosse, geol. ⓞ marais blanc, -måla, t.
peindre en blanc; blanchir, -mâra, bot. Gaiium
boreaie gaillet droit (du Nord); vulg.
caille-lait blanc. *mas, zool. Pagophila (l,aius) eburnea
pagophile (mouette) blanche, -mäntning, se
garvning 1. -mössa, casquette blanche; vanl.
c.* des étudiants suédois, -na1, i. blanchir;

I ssr återges vanl. oförändrat.I följ. ssr förändrat.Närmast motsvarande.Återges genom omskrivn.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/2028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free