Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö - örtagård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
leva uteslutande av ~er ne vivre que
d’herbes* (el. de verdure*), -agård, föråldr. jardin;
bibl. j. des Oliviers, -agårdsmästare, föråldr.
jardinier, -artad, p. a. bot. herbacé,
-beskri-vare, botaniste; phytographe. -beskrivning,
description* des plantés*; phytographie*.
-blad, bot. feuille*, se mellanblad; utan ~
aphylle. -bok, [traité de] botanique*,
-handlare, herboriste,
ör|tipp, bout de l’oreille*, jfr -snibb.
örtkunskap, connaissance* des plantes*;
botanique*; phytologie*.
örtrumpet, anat. trompe* d’Eustache.
ört||samlare, herborisateur; F herboriseur; hand.
herboriste, -samling, collection* de plantes*,
herbier, -stam, -stjälk, bot. tige* [herbacée],
-stånd, pied [d’une plante], -stängel, bot.
flèche*. -såg, ⚙ scie* à débiter,
ör||vax, cire* des oreilles*; läk. cérumen; gropen
i örat där ~et samlas ruche*, -vax|körtel, anat.
glande cérumineuse. -värk, mal (douleur[s*])
d’oreille*; läk. otalgie4; motsv. adj. (äv. nyttig
mot otalgique.
ös (-en, -ar), se -rum.
ös||a (-te, -t), I. t. puiser; ibl. tirer; verser;
ngn gg jeter; ~ full remplir; ~ läns, tom,
torr épuiser; vider; vatten puiser (ofta
tirer) de l’eau*; d:o i en pump (för att få den
att draga) charger une pompe ; d:o i ett såll
F tenter l’impossible, se under såll; d:o ur en
brunn, enßod puiser de l’eau* dans (à) un
puits, une rivière; ha en brunn att ~ ur fig.
avoir une source intarissable; ~ ur andras
arbeten regratter [sur] les œuvres* d’autrui;
~ vatten ur en båt vider (med skopa écoper)
l’eau* d’une embarcation ; ~ ur hällorna
puiser aux sources*; ~ vin ur ett kärl i ett annat
verser du vin d’un väse dans un autre;
transvaser du vin; ~ pengar över ngn jeter son
argent à la tête de qn; ~ välgärningar,
älskvärdheter, smekningar över ngn combler
(accabler) qn de bienfaits, d’amabilités*, de
caresses*. — Med beton. adv. ~ av
désemplir; [sur] vider; ~ bort verser; ibl. jeter;
répandre; ~ /or[e] verser; servir; ~ i
verser [dans]; ~ på ajouter [en versant];
~ på ngn presenter etc. combler (accabler)
qn de cadeaux, etc.; ~ upp ur tirer (puiser)
de: ~ ter épuiser; vider; ~ ur vatten med
ämbar baqueter les eaux*; ~ ur sig
otidig-heter se répandre (el. s’emporter) en
invectives*; F vomir des injures*; d:o mot ngn
accabler (charger, FP agonir) qn de sottises*;
~ ut verser; ibl. répandre; jeter; épuiser; ibl.
faire sortir; vider; eg. répandre; épancher;
décharger; ~ ut sin galla, sin vrede fig.
épancher sa bile; décharger sa colère; ~ ut
pengar med fulla händer semer (répandre)
l’argent à pleines mains (el. à poignées*);
~ ut välgärningar répandre des bienfaits;
~ över répandre; verser, jfr över<e. II. i.,
det -er (ned) il pleut à verse* (F seaux); la
pluie tombe à torrents, -ande, p. a., ~ regn,
se -regn, ibl. pluie battante; F déluge,
-kanna, pot à puiser, -kar, ⚓ écope* (écoupe*,
esco[u]pe*); sasse*, jfr föij. -kärl, seau (väse,
ustensile) à puiser; puisoir; «d* se föreg, -ning,
puisement (⚙ puisage); ibl.versement;
transversement. -regn, averse* [torrentielle], jfr
hällregn, -regna, i. pleuvoir à verse* (F
seaux); det se ösa II. -rum, ⚓ i en bât
ousseau; i skepp sentine*. -slev, cuiller*
(cuillère*) à pot; pochon; casse*.
öst, s. oböjl. väderstreck est, se öster I. ; vinden
har gått mera över på ~ le vent s’est
tourné (el. a sauté) un peu plus à l’est.
Östafrika, npr. geogr. l’Afrique orientale.
Östalperna, pl. npr. geogr. les Alpes orientales.
östan, I. (-), 1. (förk. O.) est (förk. E.). 2., se
vind. II. adv. de l’est (E., orient), -efter,
-ifrån, se öster ifrån under öster II. -om, se
öster om under Öster II. -storm, tempête*
venant de l’est. -vind, -väder, [vent d’]est; på
Genévesjön bourguignon (moulan).
östasiatisk, a. est-asiatique.
Östasien, npr. l’Asie orientale.
ö|stat, état insulaire.
öster, I. s. 1. oböjl. est (förk. E.) äv. ibl.
orient; levant; poet. matin; aurore*; från
de l’est (Est, orient); den yttersta ~n l’Extrême[-]Orient; vinden kommer från ~e le
vent vient de l’est; i ~e à (ngn gg par) l’est;
mot, åt ~ k (vers, du côté de) l’est; ibl. est;
vers le levant. II. adv. à l’est; ~ifrån de
l’est (orient); ~ om à l’est de; ~ om staden
à l’est de la ville; ~ ut, se -ut.
Österbotten, npr. [l’]Ostrobothnie*; [la]
Bothnie orientale.
österbott||ning (-en, -ar), habitant de l’O.*
etc., se föreg, -tiisk, a. de l’O.*, etc., se
Österbotten.
Östergötland, npr. [r]Ostrogothie*.
öSterifrån, se under öster II.
Öster||landet, best. form l’Orient; le Levant; de
tre vise männen från ~e les trois Mages [de
l’Orient], -länderna, pl. best. form les pays pl.
orientaux.
öster||länding (-en, -ar), se -länning. -ländsk,
a. oriental; levantin; d’(de 1’) Orient; du
Levant; o>a folken pl., handeln les peuples
de l’Orient, le commerce du Levant;
seminariet för rea språk univ. le séminaire des
langues orientales, -ländskja (-an, -or), kvinna
femme* de l’Orient; Orientale*, -länning
(-en, -ar), homme de l’Orient; Oriental; ibl.
Levantin; reama pl. les Orientaux pl.; les
peuples pl. de l’Orient (el. du Levant).
Östermalm, npr. ⓞ faubourg de l’Est; [le
quartier d’]Œstermalm; på ~ à (dans le qu.
d’) CE.
österom, se under öster II.
österrikare (-n, -), Autrichien.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
