- Project Runeberg -  Svenska folksagor /
3

(1875) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, George Stephens With: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Pojken, som åt kapp med jätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När det lidit en tid bortåt, möttes jätten och
vallpojken å nyo. Resen sporde, om inte pojken, som var
så stark, ville gifva sig i hans tjenst. Vallpojken
samtyckte härtill, lemnade sina bockar uti skogen och
vandrade med jätten. De kommo sålunda till jättens stuga.

En dag skulle jätten och vallpojken gå till skogs
och fälla en ek. När de kommo fram, sporde jätten,
om pojken ville hålla eller hugga. »Jag vill hålla», sade
pojken; men undanskyllade sig tillika, att han inte räckte
toppen. Då fattade jätten i trädet och böjde det till
marken; men vid pojken skulle hålla fast, sprang eken
tillbaka och kastade honom högt upp i sky. Jätten stod
länge och undrade, hvart hans dräng tagit vägen, grep
derefter till yxan och begynte sjelf hugga. När det nu
lidit en stund, kom pojken framlinkandes; ty med knapp
nöd hade han kommit undan. Jätten frågade, hvarför
han icke höll; men drängen låtsade såsom ingenting,
utan sporde tillbaka, om resen dristade göra ett slikt
språng, som han nyss hade gjort. Jätten nekade härtill.
Då sade pojken: »Far! om ni inte törs göra det, så må
ni sjelf både hålla och hugga.» Härmed lät jätten sig
nöja och fälde ensam den stora eken.

När nu trädet skulle föras hem, sade jätten till sin
dräng: »Vill du bära vid toppen, så skall jag bära vid
roten.» »Nej, far!» svarade pojken, »bären I sjelf vid
toppen, jag orkar nog bära vid storändan.» Resen
samtyckte härtill och lyftade ekens smala ända på sin skuldra.
Men pojken, som var bakefter, ropade, att han skulle
jämka trädet bättre fram. Jätten gjorde såsom det sades
och fick slutligen hela stocken i jämvigt öfver axlarne;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:13:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfsagor/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free