- Project Runeberg -  Svenska folksagor /
70

(1875) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, George Stephens With: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Vallaremannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VALLAREMANNEN.
70
hårdt till sinnes. När han nu kom ut i den gröna sko¬
gen och satte sig på kullen, der han plägade hvila
under sommarhettan, föll det honom sällsamt före, att
marken var ännu mera torr än de föregående dagarne,
och gräset trampadt i stora rundlar. Då rann honom i
sinnet, hvad han hade hört om de små elfvorna, att de
tråda sin dans om sommarnätterna i det daggiga gräset,
och han förstod att detta måtte vara en clfvering eller
clfvedans. Vid han så satt i djupa tankar, stötte han
med foten mot en liten pingla, som låg i gräset; och
den lilla bjällran klingade dervid till så ljufligt, att alla
korna lupo tillsammans och stälde sig att lyssna. Då
blef pojken åter glad och lekte med den lilla pinglan,
tills han glömde all sin sorg, liksom korna glömde sitt
bete. Och så gick den dagen också, och det långt
fortare än han kunnat tänka.
När det led på qvällen och solen stod jämns med
skogstopparne, lockade vallpojken sitt fä och redde sig
att återvända hem. Men huru han måtte lulla och ropa,
ville boskapen inte skiljas ifrån betet, ty der var ett
grönt och gräsrikt ställe. Då tänkte pojken vid sig
sjelf: »Kanske lyda de bättre den lilla pinglan.» Han
tog så fram sin bjällra och klingade dermed, vid det
han gick utåt vägen. Genast kom skällekon löpandes
efter honom, och med henne följde hela den öfriga
skocken. Då blef vallgossen glad, ty han förstod hvad
gagn han kunde göra med den lilla bjällran. Bäst han
nu gick, mötte honom en liten, liten gubbe, som helsade
så vänligt: »God qväll!» »God qväll igen!» sade pojken.
Den lille sporde: »Har du funnit min pingla, som jag på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:13:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfsagor/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free