- Project Runeberg -  Svenska folksagor /
177

(1875) [MARC] [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, George Stephens With: Egron Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Den förtrollade grodan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRTROLLADE GRODAN.
177
de näppeligen fä dess make.» Med dessa ord gaf hon
honom ett dryckeskar; men bägaren var af lödigt silf-
ver och förgyld utan och innan; tretton mästare hade
derpa satt sina mästarestämplar, och arbetet var så kon¬
stigt, att dess like icke stod att finna, om man ock sökte
öfver tolf konungariken. Ja, svennen tackade för den
kostliga gåfvan, såsom hon väl kunde det vara värd.
Derefter tog han ett höfviskt afsked ifrån sin mat¬
moder och lagade sig med stor hjertans fröjd att åter¬
vända till hemmet.
Han vandrade sä hela dagen i ända och kom serla
om aftonen till ölstugan, hvarom jag tillförne berättat.
Nu hade pojken visserligen aktat gå förbi; men der föllo
strida elfvar, så han kunde inte > komma någon annan
väg, och dertill tarfvade han väl se sig om efter husa¬
vara öfver natten. Vid han så trädde in i herberget,
se, då sutto torparesvennerna der inne, mellan skål och
vägg, likasom när han sist skildes ifrån dem. Som nu
svennen inte kunde länge minnas någon oförrätt, blef han
väl till freds att träffa sina bröder och gick fram och
helsade dem med stor vänlighet. Derefter begynte han
spörja, huru det gått dem efter deras skilsmässa och
om de lyckats tjena sig någon dryckesbägare att ställa
på sin faders julabord. Ja, svennerna sade, att allt gått
dem väl i händer, och visade nu fram hvar sitt dryckes¬
kar; men karen voro både gamla och ringa pä allt sätt.
Då sade pojken: »Vänta! skolen I se på någonting annat.»
Han tog så fram sin dryckesbägare, som han fått af den
lilla grodan; och lärer ingen undra, om alla gästerna i
Sv. Folksagor. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:13:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfsagor/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free