- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 1. Innehållande Hedniska tiden /
36

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje berättelsen. Om Rolf Krake och konung Adil - Tredje kapitlet. Om Bodvar Bjarke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


TREDJE KAPITLET.


OM BODVAR BJARKE.



Högt uppe uti Norrges dalar lefde vid denna tiden
en fylkes-konung benämnd Ring. Han hade blifvit
enkling och sedan på sin ålderdom omgift med en qvinna
från Finnmarkerna, benämnd Hvita, hvilken väl var skön,
men derhos full utaf allsköns ondska och arghet ; och
hade hon isynnci hel fattat ett stort hat till sin stjufson,
kongssonen Björn. På den tiden, då denna saga först
är skrifven, trod-le menniskorna ännu på trolleri och
ansågs folket u’i Finnmarken deruti särdeles öfvadt. Det
berättas derföre, att drottning Hvila genom silt trolleri
förvandlat kongssonen till en björn. Om dagen gick
han ul i markerna och tog sig mat af konungens
boskap; men hvar natt blef han åter en menniska och
gret och sörjde öfver silt olyckliga tillstånd.
Drottningen påyrkade, all d<tia skadliga odjuret skulle dräpas.
En stor jagt anställdes, och slutligen blef björnen dödad.

Björn kongsson hade en frilla benämnd Berg,
hvilken litet derefter födde trenne söner, nemligen Elgfrode,
Tore och Bodvar. Dessa sköto hastigt upp som gräs,
blifvande mycket större och starkare än andra män, sk
att de ej voro goda att leka och nappas med, och
hände det ofta, att då de skulle leka tillsammans med
konungens svenner, togo de så hårdt uti dem, att dessa
blefvo lemmalytta och ofta till döden skadade deraf. I
synnerhet gjorde Elsfrode så, ty han var både starkast
och vildsinntast. Han tog derföre snart afsked af sin
moder, sägande: »sig ej längre vilja vara tillsammans
«med slika klena och ynkliga män»; hvarefter han
begaf sig öster ut på Edaskogen, der vägen går emellan
Norrge och Sverge. Här tillagade han åt sig en
röfvarekula och bodde der, anfallande, plundrande och
dräpande dem, som reste der förbi, blifvande sålunda en
den grymmaste stigman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free