Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR FINNER Asl.ÖG.
99
Iton var nu den skönaste qvinna, och hennes här så
långt, alt det räckte öfver henne på alla sidor till
marken. Hon gick sedan hem, och hade matsvennerna då
redan börjat elda b;dtugnen. De frågade Grima, nom
Kråka vore hennes dolter». Grima jakade härtill. uOlika
ären j då», sade matsvennerna; «ly hon är den
skönaste jungfru, men du myckel ful och troll-lik». Grima
svarade: nJag hafver också varit hållen för ganska
dägelig den lid, jag var i min faders by; fast ingen
nu mera kan se del, emedan jag myckel förändrats».
De begärde nu, att Kråka skulle knåda degen åt dem,
men de sjelfva skulle baka och steka brödet. Kråka
gjorde så; men matsvennerna kastade allijemnt ögonen
efter henne, försummande så sitt göra, att allt brödet
blef illa brändt. När de kommo åter till skeppen, sade
folket, att de borde straffas för deras vårdslöshet, ty
aldrig hade bröd varit så jemnilla bakadt. Ragnar
efterfrågade orsaken härtill, och matsvennerna bekände allt,
sägande sig aldrig hafva sett vanare jungfru. nJLjn är
dock icke jemnskön med Tora», sade Ragnar; men de
påstodo henne i ingen del vara sämre. Detta tycktes
Ragnar myckel sagdt, och förordnade han derföre några
män, som skulle eflerse, om så vore, annars skulle
matsvennerna lida stort straff, emedan de skymfat Toras
minne. Det stormade mycket den dagen, så att
sände-männen ej kunde fara. Då de dagen derpå lagade sig
tillreds, tillade Ragnar: natt om Kråka vore lika skön,
som Tora, skulle hon komma ned till Ragnar,
hvarken klädd eller oklädd, hvarken mätt eller fastande,
hvarken ensam, ej heller med sällskap».
Sändemän-nerna foro åstad, och funno ej fur mycket vara sagdt
om Kräkas skönhet. De framförde derföre sin konungs
helsning och bud. När Grima det hörde, sade hon:
uden konungen lär ej vara rätt klok». Men Kråka
sade: natt hon skulle efterkomma hans begäran, dock
ej förr än följande dagen». Dermed foro sändebuden
till skepps. Morgonen derpå kom Kråka till stranden.
Hon hade då sitt hår utslaget rundt omkring sig samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
