Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Tormoder Kolbrunar-skalds död - Femtonde kapitlet. Ivarska ättens utgång (1061)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läkerskan sade: «Låt mig se dina sår, så skall
jag förbinda dem». Tormoder satte sig neder och
kastade af kläderna, och läkerskan undersökte såret. Hon
räckle åt Tormoder att dricka saft, som var sammankokad
af lök och andra örter; men Tormoder sade: «Tag
bort det igen, icke har jag grötsjukan!» Läkerskan
försökte att med en tång utdraga jernet, men förmådde det
ej. Dessutom kunde hon ej komma åt att få rätt tag
deri, ty såret omkring var mycket svullet. Tormoder
sade: «Skär först upp köttet kring jernet, att man kan
komma väl åt det med tången, och låt sedan mig rycka
ut det!» Hon gjorde så. Men Tormoder drog af sig
ringen och gaf den åt läkerskan, sägande: «Gör dermed
hvad du vill! men visst har en god man egt den; ty
konung Olof gaf mig den i morgons». Derpå fattade
Tormoder i tången och utryckte pilen. Men på jernet
voro krokar och hullingar, med hvilka det följde ut
stycken af hans hjerta, somliga röda, somliga hvita.
Tormoder såg på dem och sade: «Väl hafver konungen
födt oss; feta äro mina hjertrötter». Föll så
baklänges ned till jorden och var död.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
