Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tmg, Icnappl fem och trettio år; jag han sålunda icke
förstå, hvarföre du skulle belasta dig med en gammal,
ofruktsam qvinna, och dymedelst göra hvad du kanske
framdeles ångrar. Får jag gifva råd, så se dig först
om. Du behöfver icke frukta, det någon undertiden
går dig i förväg. Men Johan var ifrig. Hans förra
fru hade knappt i fyra månader varit död, och ännu
icke hunnit begrafvas, när det nja frieriet begynte och
afgjordes. Fadren, som vanligt, tog saken lugnt, fast
den gått mot hans vilja.
Men år 1657 blef Margareta Brahe andra gången
enka. Någon tid derefter och redan 57 år gammal,
fick hon ändå nja friare, lockade kanske af hennes
stora rikedomar. Den förstkommande var en furste af
IVassau, 66 år gammal, enkling och med 17 barn.
Skriftligen hörde han sig före och erhöll tvetydiga,
hvarken jakande eller nekande svar; han sjelf ansåg dem
uppmuntrande, slutligen fullt lofvande, och skickade
derföre sina sändebud till Stockholm alt formligen
af-sluta saken. Kär dessa kommo fram, funno de med
förvåning fru Margareta förlofvad och färdig alt träda
i äktenskap med en sednare kommen och behagligare
fästman, nemligen med en tjuguåltaårig landtgrefve af
Hessen Homburg. Den gamle friaren blef ytterst
uppbragt och påstod, att fru Margareta skändligen
bedragit honom sjelf och med behagsjuka lockat
landtgref-ven. Han vände sig med klagomål till dåvarande
enkedrottningen Hedvig Eleonora och till Per Brahe.
Detta drog något på tiden; men som fru Margareta icke
hade någon tid att förlora, afvaktade hon ej
underhandlingens slut, utan gick med den unga friaren
oför-töfvadt i brudstol. Den gamle blef utom sig af harm.
Han ämnade formligen anklaga fru Margareta som be~
dragerska och landtgrefven som hennes förförare. De
skulle straffas, om icke efter svensk, åtminstone efter
tysk lag. Emellertid utgaf han en bok, kallad: Dic
nntreue Margareta Brahe1’). Meningen \ar; att i denna
Den otrogna Margareta Brahe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
