- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
44

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rudbeckius och regeringen fördes den redan omtalade
häftiga striden J). Troligen bar denna Paulini skrift
bidragit dertill, att han vid samma tillfälle blef med
Fiud-beckii förbigående utnämnd till erkebiskop.

Uti filosofien var Paulinus en stark anhängare af
Rami satser, och den, som jemnle Jolian Skytte i det
längsta uppehöll dem vid högskolan. Äfven i
statsläran skref han åtskilligt och det till en del i folkväldets
anda. Uti hans Hustafla, utgifven under Gustaf
A-dolfs regering, förekommer i kapitlet. Om tyranners
afsättning följande lära. Rådet o>‘h stunderna måste
först med allvarsamma och uppriktiga föreställningar
söka af slyra allt, som slräfvar viol Guds ord,
regen-lens <d och rikets lag; !y hällre är öppet bestraffa
än bära hemligt hat. Men, om förmaningar ej
hjel-pa, då måga rådet och ständerna, på sält dem bäst
synes, befria sig från tyrannen; ty intet folk har
gif-vit sin konung svärdet i hand, på del han må
saklöst och när som häldst hugga Ull. Tyranners
afsält-ning är också en lig med Guds ord; med begreppet af
kontrakt mellan öfverhet och undersåtare; med
rättigheternas ömsesidiga likformighet; med grunden för
n-genlens tillsättning o. s. v. För hvarje af dessa
punkt-ter voro en mängd bibelspråk som bevis anförda.
O-aktadt sådana läror fortfor dock Paulinus att stå i
ganska hög nåd hos håde Gustaf Adolf och Axel
Oxen-stjerna, och det var denne sednare, som framdrog den
sjuttioåriga mannen till erkebiskopsstolen.

I Uppsala möttes han med någon ovilja , dels
af den förbigångne Piudbeckii vänner , dels af
ari-stoteliska filosofiens anhängare. Men spänningen lade sig
snart och den gamle mannens sista år förflöto i lugn.
Barnen adlades. Sinnebilderna i vapenskölden likasom
namnet Oliwecrantz erinra om stamfadrens milda och
fredsälskande sinnelag.

’) Se 8:de delen pag. i&i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free