Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjerntyderiet. Bureus trodde sig liafva
utransa-kat, det verldens slut och yttersta dom skulle med
första inträfla, hvarföre han manade Uppsalaboarna till
allvarlig ånger och hättring. Han till och med utsatte
tiden lör nåmnde händelse och påstod, att den skulle
ovillkorligen inträffa på hösten samma år. Apotekaren
var äfven å sin sida öfvertygad om yttersta domens
annalkande; men påstod, att Bureus missräknat sig,
och att rätta tiden vore nästföljande vår. Tvisten blef
så häftig, att båda de lärda spämännerna slogo vad om
sina i Uppsala varande gårdar. Hösten kom, men
insen yttersta dom. Wolimhaus fordrade i triumf att
0 V
genast bekomma Burei gård. Den sednare blef i
början nedslagen; men hittade snart på det rådet att
begära uppskof till nästa vår, så att man kunde få se,
huruvida apotekarens spådom sloge bättre in, ty
kanhända hade också denna förlorat sitt påstående.
Våren kom och gick i vanlig ordning. De båda lärda
herrarna iingo behålla hvar sin gård, men tillika hvar
sin andel af hela Sverges da varande och sedermera
allt framgent fortfarande atlöje.
En annan sägen förtäljer, att Bureus, förvissad om
yttersta domens ankomst år 1647, skänkte all sin
e-gendom åt de fattiga- så alt han, när verlden fortfor
äga bestånd, måste, sjelf utfattig, anropa Kristinas
frikostighet för sina återstående dagar. — Han dog 165*2
1 en ålder af 84 år.
Utom dessa lärda infödingar funnos äfven några
främlingar, hvilka af föregående styrelser blifvit
inkallade. De förnämsta deribland voro följande :
JOHAV LOCCEMLTS
från Holstein, var redan af Gustaf Adolf antagen till
professor i Uppsala. Genom en mängd arbeten
utvidgade han begreppen uti stats- och rättsläran, samt för*
fattade en Svea rikes historia, hvilken på sin tid vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
