Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnande, och lian ärsjelf stamfader fdr svenska friherrliga
ätten af samma namn.
HUGO GKOTIUS,
den i alla tider ryktbare författaren, var född i
Holland år 1683 och således årsbarn med Axel
Oxen-stjerna. Han härstammade, från en der i landet öfver
400 år känd och mycket ansedd slägt. Holländska
ättnamnet var (le Qroot, d. v. s. den store; hvaraf
Grolius är en efter tidens bruk verkställd latmisering.
Hugo G rotius utmärkte sig genom tidiga och högst
o-vanliga snillegåfvor. Redan vid nio år skref han vers;
vid femton år följde han en beskickning till Paris och
väckte genom snille och lärdom konung Henrik den
fjerdes uppmärksamhet. Vid sjulton år uppträdde han
som sakförare. Minnet var så starkt, att han efter
mönstringen af ett regemente kunde uppräkna
soldaternas namn. Han hade också ovanlig kännedom af alla
ämnen, serdeles af teologi, historia, rättslära och
vitterhet; dertill en högst sällsynt förmåga atl med behag
och redighet uttrycka sina tankar, vare sig på latin,
fransyska eller holländska; samt slutligen en oullröltlig
arbetsamhet, rena seder och ett sinne öppet för allt
ädelt och godt. Med dessa egenskaper steg han fort
och högt och blef redan tidigt begagnad i sitt
fäderneslands vigtigaste angelägenheter.
Holländska fristaten hade länge varit delad i
tvenne partier, det Oraniska och det republikanska; det
förra anfurdt al prins Moritz af Oranien, och det
sed-nare af storpensionären Oiden Barneveld ; båda
utmärkta och af sitt fädernesland högt förtjenta män. Den
förre åsyftade att genom krigsära och folkgunst vinna
enväldig eller åtminstone ökad magt; den sednare att
bibehålla republikanska statsförfattningen. Till denna
länge underhållna spänning kom ett nytt
oenighets-frö. Reformerta trosbekännelsen, som var antagen i
Holland, lärde, alt Gud af evighet förutbestämt, hvilka
nieaoiskor skulle blifva saliga eller osaliga, och att Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
