- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
60

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

när kyrkan i sednare tider ombyggdes, lät konung
Gustaf den tredje i densamma uppföra en ny minnesvärd
öfver den derstädes fordom hvilande forskaren. En
vingad ande med djupt allvar i panna och blick
sväf-var öfver det höljda jordklotet. Med ena handen
lyfter han täckelset derifrån, och framhåller med den
andra en brinnande fackla att belvsa den förut i mörker
gömda verldsrunden. Arbetet är af Sergel. Sverges
snillrikaste konung och Sverges första bildhuggare hafva
således tillsammans ärat den mägtiga ande, som på
sin tid var Europas djupsinnigaste tänkare, och hvars
sista dagar spridde sin glans öfver deras fädernesland.

ISAK vossius,

bördig från Holland, var utmärkt för kunskaper och
skrifter i språk, historia och filosofi. Om hans öfriga
egenskaper talas ej det bästa. Hans öfvertygelse var
en besynnerlig blandning af otro och öfvertro. För
kristendomens läror och för hvarje religion i
allmänhet visade han ett förakt, som allmänt ådrog honom
beskyllningen för gudlöshet. Deremot omfattade han
med mycken lättro allehanda besynnerliga och underbara
läror, så alt konung Jakob den förste i England en
gång yttrade: det är cn besynnerlig man, denne
Vossius-, han tror på allting, utom på bibeln.
Der-jemnte beskylldes han för skryt, trätgirighet och en
egennytta, som för sitt tillfredsställande icke skydde
hvad medel som häldst. Man påstod, det han oädelt
och till egen penningevinst begagnade Kristinas
förtroende. Några hafva sökt försvara honom; men saken
har ett ganska tvetydigt utseende. Alla deremot
erkänna hans stora benägenhet att sysselsätta sig med
lättfärdiga författare och all i egua skrifter gerna
inblanda dylikt kram.

Denne man kom pä Kristinas kallelse 1649 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free