Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att inse gåfvans varde och att aísla en bön; derjemnte
af lusten att visa sig stor, lysande och frikostig.
A-deln, hvilken mer än de andra ständen utgjorde hennes
personliga omgifning, var också den, som mest frestades
att draga nytta af hennes slöseri, och som äfven gjorde
det. Den tycktes likväl känna, att gäfvorna icke hiir—
flöto från verklig välvilja. Detta, jemnte deras orimligt
tilltagna storlek, hvilken medförde osäkerhet i
besittningen, motarbetade tacksamhets-känslan. Förtroende
eller tillgifvenhet fanns aldrig mellan drottningen och
frälseståndet; och när den förra underslutet af sin
regering började ätertaga sina gäfvor, steg
misstroendet och missnöjet hos det sednare till den högsta grad.
Kristinas regering gaf ökad fart ät adelns gamla
anspråk och inkräktningsiörsök, hvilka nu uppenbarade
sig i tvåfalldig riktning, nemligen så väl mot
konunga-magten som mot medständer.
Vi framställa först försöken mot konungamagten.
Förderfligheten a( den sjelfrådiga Kristinas
regeringsåt-gerder insågs tydligt af enhvar, som ägde någon
kännedom af förhållandet. Grundsatserna af folkvälde voro
likväl inom Sverge ännu för litet utbildade, att deri
kunde sökas något skydd mot konungamagtens
missbruk. En sådan återhållande kraft hade deremot en
längre tid ansetts tillkomma adeln, och serdeles rådet;
hvilket derföre påstod sig vara cn medlare mellan
körningen och folket, och den, som borde tillhålla båda att
uppfylla sina ömsesidiga pligler. Detta begrepp om
öfverinseende födde snart andra tankar, beslägtade med
svenska högadelns gamla regeringslystnad. Exemplen af
förmyndarestyrelsens nyttiga och Kristinas egen
förderf-liga regering gaf ökad fart åt sådana tankar.
Troligen åsyftade man konungamagtens inskränkande
likasom i England, eller alskaflände likasom i Rom,
hvarefter riket skulle styras förnämligast af adeln, kanske
genom ett råd, en senat eller ett öfverhus. At
ofräl-sestånden tycktes man ämna blott en mindre del af
magten, kanhända i egenskap af ett slags underhus. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
