Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifva det hela samt åstadkomma en lifligare vexelverkan
mellan Sverge och mera bildade länder. Detta anses
hafva varit ett af skälen, hvarföre han inrättade den
Skytteanska lärostolen. Exemplet vann efterföljd; och
Gustaf Adolf och förmyndareregeringen inkallade flere
utlänningar. Dessa , i synnerhet en Loccenius och
den af Skyttarna framdragna Schefferus, gjorde Sverge
både nytta och heder. Kristina fortgick på samma väg,
men till öfverdrift, och utan att vara så lycklig i sättet
att välja eller att bibehålla dem hon inkallade. Det är
från denna tid och i följd af ofvannämnde åtgerder,
som svenska högskolorna började utmärka sig för en
både mågsidigare bildning, och lifligare verksamhet.
Det var också egentligen under tidry mden från 1GOO
till 1650, som svenska undervisningsverken, så högre som
lägre, blefvo dels nyskapade, dels utbildade. Dessa
åtgerder medförde en stor och hastig förändring.
Svenskarna, äfven prester, ämbetsmän och större delen af
adeln voro i allmänhet förut ganska okunniga. Snart
blef^orhållandet annorlunda. Läroverken buro sin frukt,
dels i den stora skicklighet, som utmärkte Karl den
elftes ämbetsmän, dels i den vittra och vetteaskapliga
verksamhet, som utmärkte hans förmyndares
regeringstid.
Adeln, serdeles den högre och rikare, lät sina
söner sällan eller aldrig genomgå allmänna läroverken;
kauske till en del derföre, att de kunskaper, der
meddelades, afsågo förnämligast den presterliga eller ock
den civila ämbetsmannabanan, af hvilka adeln ej ville
begagna den förra och ansåg sig nämnde kunskaper
förutan berättigad till den sednares mest lysande och
lönande platser. Måhända ock, ått de högadeliga
herrarna ville af stolthet icke låta sina söner i den
offentliga skolan sitta bredvid, täfla med och kanske
förbigås af ofrälse ynglingar, af till och med bonde- eller
torparesöner från samma socken. Man fortsatte derföre
det gamla bruket att hemma i sitt hus hålla enskilda
lärare. Men dessa voro vanligtvis unga fattiga studen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
