Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der, eller blott for de delar deraf, som afträddes iili
Sverge.
Regeringen i Stockholm tycktes erinra sig de
fordom så indrägtiga, men år 1635 förlorade preussiska:
tullarna; och nu, vid westfaliska freden, söka ersättning;
för deras mistning. Huru det gick med de
pommerska tullarna, är redan berättadt. I Mecklenburg
gjorde Sverge anspråk endast på tullen vid
Warnemiinde-Denna var dock den vigtigaste, såsom belägen vid
inloppet till Rostock, hertigdömets bästa och, efter
förlusten af Wismar, nästa enda hamn. Hertigen prutade
emot och påstod, alt de anförda orden liunde
rimligtvis aldrig åsyfta andra tullar, än sådana, som
voro belägna i de till Sverge afträdda orterna.
Tvisten fördes med envishet. Omkring 1652 väcktes
fråga om ett giftermål mellan Karl Gustaf och en
mecklenbur-gisk prinsessa; hvarvid man också förmodade, att
hertigen skulle, i hopp om en dylik förbindelse," låta si&&
påståenden falla. Men han fortsatte dem lika ifrigt»
Yid samma tid afbröt Karl Gustaf frieriet och vände
sig till Holstein. Warnemunde skans och tull,
hvilken var i svenskarnas händer, behöllo de, oaktadt
hertigens oupphörliga klagomål.
Alla de till Sverge afträdda tyska landskapen hade
vid fredsunderhandlingarna ifrigt påstått, att oaktadt
sistnämnde åtgerd få behålla sina förra lagar och
författningar och efter dem styras. Sverge deremot
önskade införlifva dem så nära som möjligt med det
nya moderlandet. Aldraminst ville man åt någon
annan lemna högsta domsiätten. Efter mycket tvistande
blef i fredsslutet bestämdt, att ifrågavarande länder
skulle styras efter sina egna lagar; men att svenska
regeringen skulle i Tyskland förordna en öfverrätt,
hvilken, utan högre vad, ägde afgöra alla mål, som från de
svensk-tyska landskapen dit förvisades. Kristina
valde Wismar till säte för en sådan domstol; hvilken
också blef i Maj 1653 med mycken högtidlighet invigd.
Denna inrättning är det sedermera så ofta förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
