Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande tribunalet i Wismar. Dess första president var
riksskattmästarens son, unga Bengt Oxenstjerua,
densamme, som deltog i Nürnbergska
fredsunderhandlingarna. Sysslan blef sedermera ofta nog begagnad
såsom tillflykts- eller förvisningsort för de utmärktare
statsmän, hvilka fruktades af eller ej kunde förlikas
med det radande partiet.
BREMEN Och VERDEN.
Aret efter westfaliska fredens afslutande infunno
sig i Stockholm några från Bremen och Verden
utskickade ombud för att uppvakta deras nya öfverhet. Allt
var då färskt och jäft; sändebuden blefvo med
mycken välvilja mottagna och fingo i allmänhet goda svar på
sina framställningar. De lemnade Stockholm,
öfver-hopade af skänker och fulla af glada förhoppningar.
Sedan i Nürnberg freden blifvit fullkomligen
stadfästad, beslöt Sverge att iordningställa styrelsen öfver
ifrågavarande landvinningar. Den öfver desamma
till-ämnade regeringen skulle hafva sitt säte i Stade, och
Königsmarck utnämndes till general-guvernör, enligt
derorn redan 1648 gifvet löfte1). Riksrådet Sliering
Rosenhane ditskickades för alt mottaga trohetsed och
ordna styrelsen. De punkter, svenska regeringen
före-skref, voro ganska dryga, serdeles i afseende på
kneckte-utskrifningar. Landtständerna beqvämade sig dock
slutligen till deras antagande och aflade hyllningsed i Juli
1651.
Men i afseende på Bremen, landets egentliga
huf-vudstad, mötte svårigheter; i synnerhet följande tvänne:
Den första, att en hop andeliga ämbetsmän
innehade sedan katolska tiden ganska betydliga löner och
gods. Kristina lofvade i början, att livar och en af
dem skulle få i sin lifstid behålla, det han innehade.
Sådant oaktadt hände, att många personer sökte och
fingo fö rläningar bland just dessa gods. Kristina,
inseende obilligheten deraf, gjorde med domherrarna nå-
’) Rådsprot. d. i Maj I649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
