- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
105

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erkebiskopsdömel , och, derföre numera vore
detsamma under Sverge, och borde alltså aflägga
trohetsed mot sistnämnde land och lyda under dess lcrona.
Bremen svarade, att del nu mera vore en fri riksstad,
och hade som sådan ingenting alt göra med hvarken
erkebiskopsdömel Bremen eller med konungariket
Sverge. Kejsaren vore slädens enda och omedelbara
öf-verhet.

När derföre svenska ombuden infunno sig och
fordrade hyllningsed, åberopade staden ofvannämnde skal
och svarade rent ut nej! samt förblef dcrvid. Till och
med när svenska ämbetsmännen ville uti Bremen
sammankalla landtständerna till hyllningens firande, blef
sådant af både stadens styrelse och af dess befolkning
afslaget. Högtidligheten måste hållas i Stade, och
Bremen förböd alla sina underhafvande att aflägga den
i-irågavarande eden.

Just vid denna tid inföll S:t Kristinas dag, eller
den 24 Juli. Königsmarck och Rosenhane, Ii vilka då
voro i Bremen, ville på nämnde dag låta till
drottningens ära anställa en Ivsande högtidlighet och inbjödo
stadsstyrelsen till deltagande deri. Men borgmästrarna
svarade: alt sedan lutherska läran blifvit införd,
hade staden ej mer någon kännedom om helgonet
Sanc-ta Christina; och hvad drottningen af Sverge
beträffade, hyste man för henne t visserligen mycken vördnad;
men ej dcrhän, att vilja till dess betygande anställa
sådana offentliga högtidligheter, som man var skyldig
sin öfvcrhet, d. v. s. kejsaren ensam. Menighetens
ovilja var så stor, att svenskarna afstodo från försöket,
och beslöto att blott hemma hos sig och med sitt folk
fira dagen och namnet. Under den sålunda i deras
boning anställda högtidligheten läto de gång efter
annan aflossa några små der befintliga kanoner.
Stadsfolket tog sig deröfver mycken förargelse och
strömmade i stora flockar till rådshuset med klagomål, att
svenskarnas skjutning väckte oro och oordning;
stads-styrelsen borde förbjuda dylika upptåg; drottning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free