Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom innan solgången lemna staden. Han hotade att
klaga för drottningen; det hjelpte ej, och han måste
hals öfver hufvud skynda sig undan.
Dessa stridigheter väckte naturligtvis mycken
uppmärksamhet. Kristina lät den lärde, af henne
besol-dade, professor Conring, uppsätta och trycka en skrift
till försvar af hennes påståenden; men afund och
fruktan för svenska öfvermagten skaffade Bremen många
anhängare bland de tyska staterna. Äfven Holland, som
nu var i mindre vänskapligt förhållande till Sverge,
försvarade och uppäggade Bremen; likaså kejsaren,
hvilken följande året utfärdade ett allmänt skyddsbref för
nämnde stad och gaf densamma säte och stämma bland
de vid då varande riksdag församlade fria riksstäderna;
och detta allt oaktadt svenskarnas ihärdiga och
högljudda insagor. Af så allmänt medhåll ökades
brem-rarnas mod och anspråk, och saken fick ett för Sverge
ganska betänkligt utseende.
Hans Kristofer Königsmarck, den stolte och djerf»
ve krigaren, hvilken så ofta trotsat och betvingat mag’
tiga furstar och stater, kunde ej annat än harmas, då
han såg sig och sin regering på sådant sätt bemött "af
en enskild och mindre vigtig handelsstad. Han
befarade dessutom, att bremrarnas öfvermod skulle locka dem
till infall i sjelfva det obestridda svenska landtområdet.
Med förebärande af detta skäl, troligen också med
af-sigt att skrämma borgrarna, begärde Königsmarck i
slutet af 1653 Kristinas tillstånd att anlägga några
fästen mot gränsen af stadsområdet. Drottningen
lem-nade härtill sitt bifall, utan att öfver den vigtiga frågan
hafva inhämtat rådets betänkande. I början af 1654
ämnade Königsmarck sålunda begynna anläggningen af
en skans vid Burg, hvilken ort svenskarna mente höra till
deras område. Bremrarna anade afsigten och låto i förväg
besätta platsen under påstående, att den hörde till staden.
Detta förklarade Königsmarck som ett fiendtligt angrepp,
lågade derföre dit, eröfrade efter kort motstånd den af
borgrarna uppförda skansen samt förbättrade och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
