- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
118

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men Kristina, i förväg underrättad derom, hade sändt
Johannes till Revel. Äfven der lät tsaren anmäla
samma sin önskan. Ståthållaren, Erik Oxenstjerna,
begärde anstånd för att inhämta Kristinas vilja; men lät
under tiden fången rymma bort; alltsammans enligt förut
från Stockholm gifven föreskrift. Sverge gjorde sig nu
helt oskyldigt. Mannen, hette det, hade kommit med
skyddsbref från fursten i Siebenburgen; kunde
således ej misstänkas eller fängslas; sedan hade han rest
eller rymt, ulan alt regeringen visste hvart, eller på,
hvad sätt.

Ryssar, tartarer och andra öst-europeiska folkslag
voro ännu försänkta i mycken råhet, och den tidens
häfder öfverflöda af exempel derpå. Så hade t. ex.
år 1651 kommit en stor tartarisk beskickning till
Stockholm. De trenne förnämsta medlemmarna deraf åkte
en gång tillsammans ned irån ett högtidligt företräde
på slottet. Under vägen och i alla de kringvandrandes
åsyn började sändebuden att inne i vagnen först träta
och sedan slåss; det sednare så häftigt, att nästan alla
åkdonets rutor klingande föllo i marken; alltsammans
till ej ringa förlustelse för de åskådande
Stockholmrar-na. Ryssarna, ehuru närmare till det bildade Europa,
voro föga mer hyfsade. Till Stockholm anlände en
gång en moskovitisk beskickning, så högtidlig, att sjelfva
dess fullmagtsbref var prentadt med stora gyllene
bok-stäfver. Föredragningen deraf tillgick så, att
sändebudet uppläste och dess tolk öfversatte innehållet rad för
rad, utan att fästa ringaste afseende vid komma, punkt
eller mening. — En annan gång hände att, när
huf-vudmannen för rysska beskickningen en dag klockan 10
förmiddagen kallades till drottningen, var han redan af
brännvin så öfverlastad, att han ej förmådde efterkomma
bjudningen. Utan att blifva förlägen, omtalade han
förhållandet och begärde anstånd till annan dag, samt att
då för säkerhets skull blifva tidigare på morgonen
underrättad om det tillämnade företrädet.

Svenskarna kände silt företräde och lato äfven rys-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free