Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jest berömvärde Uladislaus. Aningen eller kunskapen
om dessa förräderier retade folket än mera, och så
växte hatet och misstroendet ömsesidigt till förderf för
Polen och till glädje för grannarna. Äfven för Sverge.
Axel Oxenstjerna aumärkte, huru Polen försvagas
genom sina inre oroligheler, hvilka grannarna spela
under *). Sverge var sjelft en sådan spelman; ty för
nästan hvarenda polsk riksdag finner man, att rådet
ditskickade någon utliggare. Ar 1651 vidtogs en
sådan åtgerd uttryckligen derföre, alt man fruktade, det
Polens konung och ständer skulle möjligtvis kunna till
Sverges olycka med hvarandra förenas 2). — Man
fortsatte äfven den gamla planen att mot Polen reta och
skydda Danzig; alldeles på samma sätt som kejsaren
mot Sverge retade och skyddade Bremen 3). Polen
ville nemligen gerna eröfra Danzig; i synnerhet för att
få östersjöhamn för en tillämnad flotta; och Spanien m.
fl. hade lofvat biträde till företaget. Sverge, som
genom sina sändebud fått reda på planen, varnade Danzig
och lofvade hjelp till beskyddande af dess frihet.
Planen, upptäckt, måsle för tillfället inställas.
Äfven Polen å sin sida sträfvade att efter
förmågan tillfoga Sverge skada. Försöket att rycka till sig
Ösel hafva vi redan omtalat4). Ar 1651 förehades en
plan att öfverraska och från Sverge borttaga Riga.
Några holländska der bosatta köpmän voro vunna för
förslaget och skulle bidraga till dess utförande. Men
saken hölls icke tyst nog. Björnklo, svenska sändebudet
i Wien, fick derom spaning och furst Ragotzki i
Siebenbürgen fullständig underrättelse. Båda skyndade att
meddela svenska regeringen, hvad de visste.
Besättningen i Riga blef genast förstärkt, och hela förslaget
om intet.
Den beständiga fiendskapen var nära att utbrista i
l) S. st. d. 22 Maj 1649.
s) S. t. d.22 Okt. 1651.
3) S. st. d. 13 Mars 1651.
4) Se 8:de del. pag. 211.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
