Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket till Iiofvet i Wien. Ar 1153 ville kejsaren låta
i förväg välja sin son till efterträdare. Frankrike
arbetade deremot; ty det ville försvaga österrikiska
huset och derföre från detsamma ilytta kejsarekronan på
en annan fursteätt. Man trodde allmänt, att Sverge,
Österrikes gamla motpart, skulle häri förena sig med
Frankrike. Man förvånades så mycket mer, när
Kristina icke blott gaf sina egna röster åt kejsarens son,
utan äfven uppmanade de andra tyska staterna att följa
exemplet; och dervid till och med talade om de stora
förtjenster, österrikiska huset hade af Tyskland, och
huru väl det förvaltat den nu i lang tid innehafda
kej-saremagten. Detta lät underligt ur Kristinas mun, då
man besinnade, att den af Sverge beständigt anförda
orsaken till deltagandet i trettioåriga kriget var
klagomål öfver kejsarens tyranni mot tyska staterna.
Besynnerligt var ock, att 1654 om vintern, just när
brem-rarna började att på kejsarens uppmaning gripa till
vapen mot Sverge, blef kejserliga sändebudet Montecuculi
af Kristina mottaget med alla tecken till nåd och
förtroende. Orsaken till detta, likasom till några andra
dylika förhållanden, torde hafva varit, att Kristina vid
denna tiden tänkte mindre på Sverges, än på sin egen
fördel; hvarföre hon sökte genom eftergifvenhet bereda
sig anspråk på kejsarens välvilja under hennes framtida
vistelse i det sydliga Europa.
HOLLAND.
Redan under förmyndarestyrelsen hade Sverges
handel tillväxt på ett förvånande sätt; och efter
Bröm-sebrofreden tycktes detta böra blifva än mera händelsen.
Bland alla på Östersjön seglande folk hade svenskarna
ensamma fördelen af tullfrihet i sundet, kunde derföre
också undersälja de andra och draga handeln nästan
uteslutande till sig. Holländarna insågo genast den fara,
som i detta afseende hotade deras egen rörelse, och på
samma gång deras eget välstånd. Vänskapen med Sver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
