Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreslogo Axel Oxenstjerna och Per Brahe, att ett
dylikt bestämdt indelningsverk skulle ordnas öfver större
delen af riket. De hoppades kunna på sådant sätt
hafva utaf^ Sverge och Finnland, de nyvunna
öfversjö-länderna oräknade , en ständig krigshär af 30,000
man till fots, 10,000 till häst och 4000 båtsmän.
Förslaget gillades af rådet J); men Kristina hyste ännu
någon benägenhet för den gamla utskrifningen 2], vid
hvilken det också tills vidare förblef.
I afseende på densamma fortforo dock de
gamla klagomålen, att bönderna vid årliga
ut-skrifningarna brukade genom falska uppgifter,
fö-regifna sjukdomar, rymningar och flere dylika knep
draga många hundrade, ja många tusende
ynglingar undan fäderneslandets tjenst; likaså att adeln
genom oriktig rusttjenst tillfogade kronan ganska stora
förluster. Bedrägerierna voro så mycket mer
förderf-liga, som i båda händelserna all tungan föll på den
redlige, den laglydige undersåtaren, men fördelen kom
endast den egennyttiga bedragaren tillgodo.
Bondebedrägeriet kunde eller vågade man ännu icke angripa;
men det föreslagna indelningsverket syftade deråt.
A-delsbedrägeriet var lättare åtkomligt. Till dess
hämmande föreslog Kristina, att man en gång för alla
borde bestämma, huru många ryttare frälseståndet och
dess gårdar skulle underhålla, och att sedan beständiga
boställen borde af dem åt hvarje ryttare anslås; det
var ett slags indelningsverk för den adeliga
rusttjen-sten. Axel Oxenstjerna erkände felen, gillade
botemedlet och åtog sig att om detsamma underhandla med
ridderskapet 3). Någon verkan deraf hafva vi icke
funnit antecknad.
Efter westfaliska fredsslutet blef svenska
krigsstyr-kan betydligen nedsatt; emedan nästan alla de värfvade
tropparna afskedades. Piyktbarast bland dessa var det
’) Rådsprot. d. 3 Cct. 1651.
2) S. st. d. 6 Oct. 1651.
S. st. d. 5 No v. 1652.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
