Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvannämn&e åtgerd. De önskade, att drottningen icke
måtte tillträda regeringen, förrän hon återtagit de
af-yttrade krono- och skattegodsen. Det säges, att ståndet till
och med erbudit sig på egen bekostnad anskaffa
medel till godsens billiga återköpande ; en sak, hvilken, om
den är sann, mer än någonting annat bevisar, huru
djupt rotfästad farhågan var för den
hotande lifegenskapen. Dessa klagomål fortsattes
oaf-brutet och med tilltagande häftighet under riksdagarna
1647, 1649 och 1650; hvarefter, och när allt detta icke
hjelpte, missnöjet började taga en annan riktning.
Kristiaa visade nemligen icke den ringaste böjelse, att i
sjelfva verket afskaffa eller ens motarbeta det
öfverkla-gade missbruket; ulan tvärtom fortsatte och dref
detsamma till vida högre grad än någonsin förut.
Kronans gods och skatteräntor bortgåfvos eller försåldes till
höger och venster, utan behof, utan hejd. Redan
1649 voro nästan alla dylika medtagna, åtminstone i
de närmaste och mest begärliga landskaperna. När
1651 indelningsverket var i fråga, tilltrodde man sig
icke kunna i Uppland, Westmanland, Södermanland och
Östergötland utfinna tillräckligt antal boställen för der
blifvande soldater; utan föreslog, att dessa skulle
aflö-nas med spannemål *). Till gåfvor och förläningar åt
sina gunstlingar måste Kristina under sednare
regeringsåren tillgripa lägenheter långt upp i Norrland, till och
uied laxskatler af dervarande hemman. Snart fanns ej
mer tillgång till vanliga grefve- och friherreskap. Till
grefskap började derföre drottningen att mot slutet af
sin regering använda rikets städer; och åt Lilje
anvisades friherreskap uti Holland, hvilket blott under
panträtt och tills vidare var i Sverges hand. Ät de sist
utnämnda baronerna fanns icke tillgång till något slags
friherreskap. De måste nöja sig med framtidsbref på
sådana, som vid nu lefvande ätters utgång möjligtvis
fclefve lediga. Det kunde ej gå annorlunda; ty slöse-
’) iRådsprot. d. 3 Oct. 165!.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
