Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rit tillfälliga. I början af år 1650 sysselsatte hon sig
mycket med drätselverket; det såg ut som en
förberedelse till riksdagen och den väntade striden mot
råds-partifct. I början af 1651 skedde en hop indragningar
i hofstaten; det såg ut som en aftvungen, mer
skenbar än verkelig eftergift för den nämnde riksdagens
högljudda fordringar på sparsamhet och hushållning.
Två år derefter eller i början af 1653 utvidgades
hof-vet å nyo; och det icke blott till sin förra talrikhet,
utan med tjenster och hofordningar förut alldeles
okända i det tarfliga landet. Så infördes t. ex.
värdi^he-terna af vice riksmarskalk, öfverkammarherrar, till och
med rikskammarherre. Den sista villan blef värre än
den första.
Två serskilda gånger, 1651 och 1653, sökte Axel
Oxenstjerna att reda villervallan och uppgöra en
bestämd inkomst- och utgiftsstat, lämpad efter då
varande tillgångar och behof. Man har ännu qvar
utkastet af år 1653, ett mödosamt och vidlyftigt verk,
likväl utarbetadt och ined egen hand skrifvet af den
nu sjuttioårige mannen. Det var spilld möda. Medan
utkasten skrefvos färdiga, blefvo de deri beräknade
inkomsterna genom fortsatt slöseri förminskade oeh
utgifterna ökade.
Misshushållningen medförde sina vanliga
följeslagare, nemligen nöd och förlägenhet. Med året 1651
voro de vanliga tillgångarna slut och man spörjer från
denna tiden allt högljuddare och bittrare klagomål
öfver tomma kassor, öfver obetalta löner, öfver brist på
medel till härens, flottans och ämbetsverkens
underhållande o. s. v. Kristina fick i egen person smaka
de bittra frukterna af sitt handlingssätt. Sjelf hade hon
inga medel mer, icke ens kredit. Då Wittenberg år 1651
försköt penningar till underhandlingarna i Lübeck,
skedde det endast mot underpant af tullinkomsterna i
Stockholm. Ar 1652, när pfaltsgrefven Johan Kasimir
skulle i Strengnäs begrafvas, var Kristina naturligtvis
bjuden och ville äfven fara dit; men resan var nära att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
