Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilenncs förakt för gudsljensten och för det
uppenbarade ordet i allmänhet smittade snart den stora
hop, som gerna apar de höga och häldst deras fel. Så
lossades på en gång banden af tro och sedolära. En
mängd förut oerhörda uppträden tilldrogo sig gång
efter annan, äfven bland borgerskapets qvinnor. Bref
öppnades på något hvart ställe, och inom de högre
stånden föreföllo några afskyvärda lönnmord.
Upplösningen sträckte sig äfven till de lägre klasserna, till de
aflägsnare landskapen. Man blef på vägar och stigar
anfallen af öfvermodiga adelsmän eller öfverlastade
bönder, ej sällan af mördande rånare; och i Stockholm
hörde inbrott och andra stölder till ordningen för
dagen. Man sökte med blodig stränghet bota det onda
och galgarna fylldes med våldsverkare; dock förgäfves,
ty tiden var bördig på ämnesvänner, hvilka snart trädde
i de bortgångnas spår.
Denna under drottning Kristinas tid inträffade
förändring i tanke- och lefnadssätt har blifvit med sanna
och lifliga färger skildrad af en okänd men snillrik
liäfdatecknare, hvilkens ord vi till läsarens nöje och
upplysning vilja anföra. De lyda sålunda. Drottning
Kristinas egenskaper utgingo från hennes förträffliga
men fördcrfvadc hufvud och från hennes kalla lijerta,
för att ej gifva det ett ändå sämre namn. Det var
från hennes lid, som upplösningen af goda och
anständiga seder förskrifver sig; jag menar de
moraliska, hvilka ganska väl kunna paras med yttre
belef-venliet, när de förra nemligen icke från högsta ort
föraktas. Ungdom började nu oförsynt stiga framom
de åldriga. Lika lättsinnigt behandlades gudsfruktan.
Helgedagarna blefvo dans- och förluslelsedagar. En
och annan gjorde i sin tanka qvickt narr af
gudsljensten, eller låtsade endast för syns skull sälta foten
dit; så gjorde drottningen sjelf till slutet.
Ilögdra-genhet blef den unga adelns kännetecken. Supa och
frossa var redan inkommet från trellioåra kriget.
Ihlta alU blandades dock med en ridderlig artighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
