Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så kallade konungen och haos kansler skickades till
Stockholm, hvarest de blefvo rådbråkade, halshuggna
och steglade. Morgonstjernan, den så kallade spiran,
bars före vid uttåget och begagnades vid rådbråk-*
ningen.
Så de förvillade bönderna. Det förvillade hofvet,
varnadt men oförbättradt, fortsatte sina baler, sina
lysande nöjen och lekande skådespel omedelbart både före
och efter det blodiga uppträdet. Om dagarna såg man
afrättsplatsen på Södermalm fylld med aflifvade
missdå-dare och upprorsmän. Om qvällarna såg man från
slottsfönstren återskenet och hörde genom slottshvalfven
återljudet af hofvets praktfulla och larmande fester.
Missnöjet mellan drottning Kristina och svenskarna
fortfor och växte ömsesidigt och retadt, det ena af det
andra. Kristina utkastade första fröet genom sin
förkärlek till utlänningarna; i synnerhet när hon 1649
ville till sin närmaste lifvakt antaga ett garde, endast
bestående af fransmän, likasom hon föraktat eller
miss-tiott svenskarna. Tvungen att afstå från denna plan,
fortfor hon likväl visa utlänningarna en år efter år
växande tillgifvenhet. Efter Bourdelots och Pimentellis
ankomst ökades främlingarnas antal än mera och på
slutet var drottningen nästan endast af sådana
omgif-ven. Redan i detta förhållande likasom i hennes
if-riga längtan efter södern låg ett tyst men tydligt
uttryck af missnöje och förakt för Sverge och svenskarna.
Orden kommo sedermera, när Kristina på främmande
botten kände sig fri från alla band. Jag har, skref
hon, hafl så goda lärare, som man kunde i Sverge
bekomma, ly den liden fanns der ingen bildning. I
Rom lät hon prägla en skådepenning, hvars ena sida
visade den ogifta jagtgudinnan, tämjande fyra lejon,
med omskrift: Nec sinit esse feros 1). Det skulle
betyda, att Kristina hade lyftat Sverges fyra stånd ur
deras förra råhet. En annan gång yttrade hon, att
*) Hon tillåter dem ej förblifva vilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
