Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransmannen skref tillbaka att han för sin person
visserligen ännu instämde i mängdens vanliga, af Kristina
iöraktade omdömen om afsägelsen; men harj förklarade
detta sitt tänkesätt säsom troligen en följd af svaghet
och inskränkning hos honom sjelf; hvaremot han med
beundran talade om den öiverväldigande storheten och
majestätet i drottningens åsigter. Sådant blef Chanuts
svar på drottningens märkvärdiga och snart öfverallt
kringspridda bref. Äfven i Sverge fick man innan kort
afskrifter deraf; hvilka förorsakade mycket missnöje.
De två vänner, hvilka Kristina förklarat vara de enda,
som förtjenade hennes aktning, voro tydligen Chanut
och Pimentelli. Detta, jemnte hennes yttrade djupa
förakt för alla andra menniskor, skulle naturligtvis på
det bittraste förolämpa hennes öfriga omgifning, uti
hvilken dock voro män sådana som Karl Gustaf
Wran-gel, Gustaf Horn, Per Brahe, Axel Oxenstjerna och
sluteligen tronföljaren Karl Gustaf sjelf; oberäknadt de
med välgerningar öfverösta gunstlingarna för året, en
Klas Tott, Steinberg, Dohna med flere. Alla
harma-des och den gamle rikskansleren kunde ej ens för
främlingarna dölja sin förtrytelse.
För att sätta det länge hysta förslaget i
verkställighet sammankallade drottningen hela rådet till den 11
O O
Februari 1654. Hon tillkänuagaf, alt hon ämnade så
snart som möjligt öppna en riksdag för alt i
ständernas närvaro öfverlemna regeringen åt prins Karl
Gustaf. Hon hade nu i förväg sammankallat
riksrå-derna; icke för alt inhemta deras mening, ulan för
alt begära deras biträde till verkställigheten. Efter
någon tystnad började rådsherrarua, den ene efter den
andre, och i synnerhet Axel Oxenstjerna, att framställa
sina betänkligheter. J)e kunde ej underlåta denna sin
pligt mot både henne och fäderneslandet, oaktadt hon
sjelf dem sådant förbjudit; de hade tryggat sig vid
hennes löfle för två och ett lialfl år sedan; de bådo,
att hon icke måtte förhasta sig, utan noga besinna
det vigtiga steget o. s. v. Kristina svarade, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
