Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolan, och bevistade föreläsningar af Lenocus,
Locce-nius och Mylonius. Tillika lärde han sig känna och
kännas af det då uppväxande slägtet, bland hvilka Erik
Oxenstjerna och Magnus Gabriel De la Gardie ofta
med honom inhemtade gemensam undervisning.
Stats-bandlingar säga att han ådagalade en för sina år
ovanlig stadga. Förtroligare meddelanden erkänna dock
ungdomlig bullersamhet. Man finner, att de fursteliga
hofsvennerna varit inför konsistorium uppkallade och
varnade för oordentliga uppträden, i hvilka fursten sjelf
enligt sägen torde hafva deltagit.
I början af Maj höll Karl Gustaf elt högtidligt tal
till Sverges ära, hvarefter ban lemnade högskolan för
att anträda sina utrikes resor.
Under dessa förde han med egen hand och på
latinska språket en dagbok, hvilken dock blifvit öfversedd
och rättad af den åtföljande Baaz. Ett och ett halft
år varade färden, under hvilken ban besökte Holland,
England, Frankrike, Schweilz samt en del af vestra
Tyskland. I Bernhard af Weimars fältläger stannade
han någon tid för att lära krigareyrket; men lemnade
snart vid hertigens död de i oordning fallande
tropparna. Äfven i Paris uppehöll han sig en längre tid och
begagnade några utmärkta lärares undervisning, som
det säges, med mycken flit och uppmärksamhet. På
samma sätt iakttog han under hela resan tillfället att
lära känna Europas länder, förhållanden och
utmärkta-ste män. Han fick äfven vänja sig att med
förnöjsamhet bära en ringare lott. Den faitiga furstesonen,
hvilken reste mest på svenska riksförmyndarnas nådegåfvor,
måste se sig vida öfverglänsas af den på samma tid
kringfarande, boltenrika, unga Magnus Gabriel De la
Gardie.
Hösten 1640 återkom Kail Gustaf till Sverge,
efter en vid aderton års ålder slutad uppfostran. Han
förstod italienska språket, talade det svenska och tyska
såsom fäderne och möderne, det fransyska med
mycken färdighet, latinet äfvenså, åtminstone för &tt vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
