- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
21

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

myndareregeringen. Att Axel Oxenstjerna och Jakob
De la Gardie förmådde segrande motstå det talrika och
mägtiga pfaltsiska anhanget, dertill låg orsaken dels i
nämnde herrars stora förtjenster och ovanliga duglighet
och i rättvisan af deras sak; dels också deri, att
pfaltsiska partiets beståndsdelar voro af så olika åsigter och
så löst sammanhang, alt den försigtige Johan Kasimir
aldrig vågade på detsamma bygga några djerfvare försök.

Efter denna teckning af partiernas inre ställning,
vilja vi korteligen berätta de yttre dem emellan
förefallna tvisterna.

SJUNDE KAPITLET.

TVISTERNA MELLAN RÅDSPARTIET OCH
PFALTSISKA HUSET.

Första brytningen skedde genast efler Gustaf
A-dolfs död. Denne konung hade utnämnt Johan
Kasimir till föreståndare for räknekammaren och låtit
verkets förmannaplats, riksskattmästare-ämbetet, stå
obesatt. Efter konungens död hoppades pfaltsgrefven få
qvarstanna i samma befattning ocli således åtminstone
blifva en bland drottningens förmyndare, kanhända den
förnämsta; ty just vid samma tid brukade rådet
församla sig i hans rum, nästan som hade han varil en
slags ordförande. Men sådant öfverensstämde ej med
rådets afsigter. Det förklarade sin tacksamhet för
pfalts-grefvens i sjelfva verket trogna och nyttiga
ämbetsförvaltning och bad honom fortfara dermed, tills ordinarie
riksskattmästare hunnit tillsätta*. Men det förklarade
tillika, alt pfaltsgrefven kunde till denna plats ingalunda
komma i fråga; emedan han vore en främmande
furste, vid Sverge icke fästad med något enda band,
hvar-ken som öfverhet eller undersåte. Det enda möjliga
vore, alt han, som innehafvare af förläning inom riket,
kunde betraktas såsom svensk adelsman; men för sådant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/11/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free