- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 11. Konung Karl den tionde Gustaf. Afd. 1 /
24

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pfallsgrefven gifva sig tillfreds och icke uppväcka
någon oro i landet. Sverge hade aldrig öfvergifvit
barnen af sitt konungahus; de ämnade ej heller
öfvergif-va hans. Mot dessa allvarsamma och öppenhjerliga
anmärkningar kunde Johan Kasimir ingenting
hufvudsak-ligt invända. Slutet blef, att han tackade för
rådsherrarnas upprigtighet och, lofvade gifva sig tillfreds.

Nämnas bör, att sjelfva pfaltsiska husets förnämsta
vänner, Gyllenbjelm och Johan Skjtte, båda deltogo i
det hufvudsakliga af rådets anförda tänkesätt och beslut.

Alla dessa försök skedde under året 1633. Efter
deras misslyckande drog sig Johan Kasimir tillbaka på
försvarslinien, och man finner endast några få, outredda
spår af hans inblandning i oroligheterna vid 1634 års
riksdag. I öfrigt var förhållandet till
förmyndareregeringen godt, hvilket bekräftas också deraf, att
densamma ett par år derefter åt pfaltsgrefvinnans vård
anförtrodde den unga drottningen.

Så fortgick det från 1633 några år framåt.
Johan Kasimir lemnade aldrig sitt syftemål ur ögat, men
använde för dess vinnande nu mera helt andra medel.
Dessa voro förbindelsen mellan Karl Gustaf och
Kristina, samt bemödandet att genom resor i landsorterna
göra den förstnämnde känd och älskad. Ar 1637
besöktes^ denna afsigt Uppsala, men blott på några
dagar. Ar 1638, när Karl Gustaf för en längre tid kom
tillbaka, inhyrdes han hos den för sin renlärighet kända
teologie professorn Lenteus; som det sades, för att visa
de strängt lutherska svenskarna, att Karl Gustaf icke af
sin reformerta far ärft någon obenägenhet för landets
bekännelse. Den unge pfaltsgrefvens oflenteliga tal vid
universitetet hade till ämne: Sverges ärepris:yoch man
hörde honom ofta och med stolthet åberopa sin börd
från Wasarna, men aldrig sin tyska, fursteliga härkomst,
ehuru på denna sida äfven kejsarekronor funnos bland
anorna. Man ville i dessa drag se ett bemödande alt
smickra svenskarnas stolthet och vinna deras välvilja.
Nämnde småsaker är dock allt, hvad man i den vägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:03:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/11/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free